GAPF: Migrationsverket ska bedöma utsatthet för hedersbrott

Även om svenska myndigheter under de senaste åren har tillägnat sig bättre kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck finns det fortfarande stora brister. En sådan mycket allvarlig brist tycks Migrationsverket lida av.

Nätverket kan vara problemet

Gång efter annan rapporterar media om hur hedersförtryckta ungdomar, till största delen flickor, hotas och/eller drabbas av utvisning trots att de riskerar till exempel att giftas bort eller att straffas med i värsta fall döden för att de på något vis förbrutit sig mot släktens hedersregler.

När Migrationsverket ser till asylskälen bedömer myndigheten ofta bara säkerhetsläget i hemlandet och om den asylsökande har ett fungerande nätverk där. Betydligt mer sällan tas hänsyn till om detta nätverk är själva problemet, det vill säga att släktingar är ett hot mot den asylsökande.

Hedersmotiv måste tas på allvar

Ett typiskt problem är mycket unga flickor som hotas av giftermål med män som kan vara 30–40 år äldre. Flickan kan ha blivit bortlovad och har då ingen annan möjlighet att dra sig ur det stundande äktenskapet än att fly. 

I de samhällsorienterings-kurser som ges till nyanlända ska tonvikten ligga på jämställdhet, kvinnors rättigheter, hedersrelaterat våld och förtryck med flera närliggande områden. Samhällsorienteringen ska avslutas med signerande av samhällskontrakt.

GAPF

Alternativet är att viga sitt liv åt att fungera som avelssto för en åldring. I samma stund som hon flyr släkten sätter hon dock sitt liv på spel – genom flykten har hon kränkt de manliga familjemedlemmarnas heder och skulden måste betalas i blod.

I det fall hon skulle befinna sig i Sverige är det alltså livsviktigt att hedersmotiv tas på yttersta allvar när hotbilden bedöms. Det krävs också att Migrationsverkets personal har en djup förståelse av hederskulturen för att kunna tyda tecknen och nyanserna i berättelsen.

Observera att det inte bara är unga kvinnor som kan vara offer i hederskulturen. Även till exempel pojkar, vuxna människor och HBTQ-personer kan vara utsatta för hedersterror. Hotbilden mot dem måste tas på lika stort allvar som när det är en flicka som är offret.

Socialtjänstens bedömning

Det är dock inte bara i utvisningsärenden som en hedersförtryckt persons tillvaro riskeras i asylprocessen. Om man misstänker att en ung person är drabbad av hedersförtryck ska förhållandet utredas i grunden.

Finner man att det finns risk att hon eller han till exempel löper fara för sin fysiska eller psykiska hälsa eller riskerar att giftas bort ska socialtjänsten göra en normal bedömning om LVU.

GAPF kräver förändring

För att minska risken i asylprocessen för hederskulturens offer kräver riksorganisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) följande:

• Migrationsverket ska kontinuerligt utbilda sin personal inom området hedersrelaterat våld och förtryck.
• Placera inte ensamkommande barn hos släktingar innan socialtjänsten har utrett barnen och familjehemmen.
• Migrationsverkets personal ska ställa konkreta frågor för att utreda den asylsökandes utsatthet i förhållande till hederskulturen och svaren ska vara en del i bedömningsgrunden. Om asyl beviljas ska det även göras en bedömning om personen ska bo med sin släkt eller ej.

Motverka hederskultur bland nyanlända

För att motverka hederskulturen bland nyanlända har GAPF också följande krav:

• Migrationsverket ska i sin bedömning av asylskäl ta hänsyn till om en person har begått ett grovt brott i Sverige. Hedersrelaterad brottslighet utifrån ett visst straffvärde ska anses som en försvårande omständighet.
• I de samhällsorienterings-kurser som ges till nyanlända ska tonvikten ligga på jämställdhet, kvinnors rättigheter, hedersrelaterat våld och förtryck med flera närliggande områden. Relevanta lagar ska förklaras. Samhällsorienteringen ska avslutas med signerande av samhällskontrakt.

Större hänsyn i asylprocessen 

För att Sverige med sin feministiska regering och ambition att göra lag av Barnkonventionen ska fortsatt vara trovärdigt i frågor om mänskliga rättigheter krävs det att asylprocessen tar betydligt större hänsyn till hedersproblematik än vad som hittills varit fallet.