Gör som Norge – gör funktionsrättskonventionen till lag 

I Norge trädde FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen, i kraft 2013. Nu har regeringen i vårt grannland bestämt att rättigheterna som beskrivs i konventionen ska skrivas in i norsk lag. Senast i slutet av nästa år ska juridiska experter ha tagit fram förslag om hur det ska gå till.

Lätt att smita undan

I Sverige var vi till en början snabbare än Norge. Konventionen trädde i kraft i Sverige 2009. Den gäller redan i dag och om den dessutom blir lag skulle det bli svårare att smita undan ifrån den, så som ofta sker i dag. Flera riksdagspolitiker har lämnat in motioner om att göra konventionen till lag men deras förslag har inte blivit verklighet, de senaste åren har det varit tyst. Svenska politiker har ännu inte beslutat att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag.

Alla vi som skriver under är eniga – Sverige måste göra funktionsrättskonventionen till lag. Det skulle öka statusen för rättigheter och garantera att det verkligen finns tillgång till dem, det skulle också leda till att politiker inte kan ducka för hur beslut påverkar människor med funktionsnedsättning. Politiker och myndigheter skulle i varje beslut, i allmänhet och för enskilda individer, behöva ta hänsyn till rättigheterna i konventionen. Konventionen skulle få samma status som nationella lagar. Beslut i domstolar skulle inte få strida mot den.

Tillbakagång för rättigheter

Rent praktiskt kallas det inkorporering, det vill säga att man skriver in konventionen i lag. Men vi vill samtidigt fortsätta den transformering som redan påbörjats, det vill säga att man anpassar svensk lag till konventionen. Till exempel är bristande tillgänglighet numera en del i diskrimineringslagen. Men det behöver göras på fler områden och i större skala än i dag.

Vi har sett en tydlig tillbakagång när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning under de senaste femton åren.

Det är ofrånkomligt att det inte räcker med att Sverige har skrivit under konventionen. Vi har sett en tydlig tillbakagång när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning under de senaste femton åren. Här är några exempel: färdtjänsten begränsas, personlig assistans dras in och flera regioner tar ut avgifter på hjälpmedel. Det är svårt att flytta inom Sverige och få de stöd man behöver för att leva ett bra liv präglat av självbestämmande. Sveriges löfte om att följa konventionen bryts gång på gång.

Struntar regeringen i frågan?

Därför står flera organisationer i civilsamhället sedan 2019 utanför riksdagen varje torsdag för att uppmana beslutsfattarna att göra funktionsrättskonventionen till lag. Sverige gjorde FN:s barnkonvention till lag 2020. Sedan dess har vi sett hur samhället, inte minst lokalt, satsat på att öka barn och ungas välmående och inflytande. En konkret förbättring är att det nu är obligatoriskt för domstolar att pröva fall med hänsyn till barns bästa. Tack vare att barnkonventionen blivit lag har barns rättigheter fått högre status i Sverige, även om det såklart finns mycket kvar att jobba med.

Regeringen kan inte välja att göra en konvention till lag och strunta i en annan. Alla rättigheter behöver värderas lika högt. Med tanke på de senaste årens försämringar anser vi att rättigheter personer med funktionsnedsättning skyndsamt måste få högre status. Nu behöver Sverige ta efter Norge. Det är dags att göra funktionsrättskonventionen till lag också i Sverige.