Debatt

Greenpeace kampanj mot industriell djurhållning har fel fokus

Greenpeace nya kampanj för utslaktning av världens kor och får bygger på felaktig information och spelar fossilindustrin och den industriella djurhållningen i händerna. Det skriver Gunnar Rundgren, jordbrukskonsult, småbonde och författare. 

Europeiska kor släpper ut betydligt mindre än afrikanska kor på bete, skriver debattören.
Europeiska kor släpper ut betydligt mindre än afrikanska kor på bete, skriver debattören.Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Greenpeace driver en kampanj mot jordbrukets metanutsläpp. Man skriver: ”Industriell djurhållning gör att jordbruket i dag orsakar en fjärdedel av alla växthusgasutsläpp globalt... En stor del av jordbrukets utsläpp består av den superstarka växthusgasen metan.”

Men det finns många fel i detta. Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO, släpper all djurhållning ut 6,19 miljarder ton koldioxidekvivalenter, vilket är 11,2 procent av de globala utsläppen. Av detta utgör metanutsläppen 2,8 miljarder ton, ungefär fem procent av utsläppen.

Försumbara metanutsläpp

Utan tvekan är produktion av kyckling och ägg den mest industriella animalieproduktionen, både i Sverige och globalt. Grishållning är i stor utsträckning industriell, även om småskalig grisuppfödning lever kvar i stora delar av östra och sydöstra Asien. Det finns mycket man kan kritisera den industriella djurhållningen av fågel och gris för, men inte för metanutsläpp eftersom deras andel av dessa är i det närmaste försumbar.

Det finns mycket man kan kritisera den industriella djurhållningen av fågel och gris för, men inte för metanutsläpp eftersom deras andel av dessa är i det närmaste försumbar.

Metanutsläppen handlar främst om idisslarna (nötkreatur, kameler, renar, getter och får), eftersom det är en helt naturlig del av deras matsmältning. Av dessa sköts en stor andel i traditionella system och en mycket liten andel i rent industriella system. Av världens fyra miljarder tama idisslare sköts exempelvis en fjärdedel av ett hundratal olika herdefolk (pastoralister).

Det är främst mjölkproduktionen som industrialiseras i snabb takt, både i Sverige och utomlands, men huvuddelen av världens mjölkproduktion kan inte klassas som industriell. Mycket högt räknat skulle man möjligen kunna hävda att metanutsläpp från industriell djurhållning står för två procent av de globala växthusgasutsläppen, sannolikt är det närmare en procent.

Helt fel om kor

För de idisslande djuren gynnar ett fokus på metanutsläpp mer industriella uppfödningsformer. Extensiv gräsbaserad uppfödning släpper ut mycket mer metan per kilo produkt än intensiva modeller som de inomhusuppfödda tjurarna i Sverige eller amerikanska feedlots. Afrikanska kor på bete, vilket är det vanliga, släpper exempelvis ut ungefär sex gånger mer metan per kilo kött eller mjölk än europeiska kor. Även om de producerar mindre så är ändå de totala utsläppen från Afrikas kor dubbelt så stora som från de europeiska korna. Metanreducerande fodertillskott, som nu lanseras i stor skala, passar heller inte för den betesbaserade uppfödningen.

Greenpeace påstår att antalet kor i världen har ökat ”lavinartat” de senaste 50 åren. Men antalet kor har ökat med 50 procent på femtio år medan befolkningen har ökat med 110 procent under samma tid, det kan knappast uppfylla kravet på lavinvarning. I Sverige har antalet kor och deras metanutsläpp minskat kontinuerligt under hundra år, vilket gör att deras metanutsläpp inte alls bidrar till ytterligare global uppvärmning.

Nomader hamnar i skamvrån

Genom ett ensidigt fokus på minskning av metanutsläppen är det den minst industriella djurhållningen, svenska dikor och får som betar naturbetesmarker, renar, indiska heliga kor (en femtedel av världens kor) och fattiga nomader som hamnar i skamvrån. Samtidigt gynnas de djurslag som är mest industrialiserade, har mest djurvälfärdsproblem, äter mat som människor kan äta och inte bidrar till den biologiska mångfalden.

Greenpeace kampanj syftar till att minska metanutsläppen till hälften de kommande 20 åren. Det är bra, men det finns ett enklare sätt att göra det på än att slakta ut renar, får eller kor: om man avvecklar de fossila bränslena minskar man samtidigt metanutsläppen till hälften och man minskar samtidigt de stora utsläppen från tillverkning och användning av konstgödsel.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024