Hårda tag måste gå hand i hand med förebyggande insatser

För mig är Malmö Latinskola för alltid förknippad med min egen gymnasietid och student. Precis som för dagens latinskoleelever var det där jag på allvar började intressera mig för skönlitteraturen, hittade till skrivandet och fann andra som delade intresset för samhällsfrågor. Men för dem som går där i dag kommer det dödliga våldet och attacken för alltid vara förknippat med deras tid på skolan.

Attackerna berör många

Svenska skolor har utsatts för ett antal attacker, tre stycken bara det senaste året. En attack i en skola berör och påverkar inte bara direkt drabbade, offer och gärningsman, utan också samhället i stort. Skolan ska vara en plats utan kränkningar, våld och hat, där unga människor utvecklas i sitt lärande, sin bildning och socialt. Men skolan är också en arbetsplats för vuxna och många av oss lärare har påverkats starkt av händelserna i såväl Trollhättan, Varberg, Eslöv, Kristianstad och nu Malmö.

Efter dådet på Malmö Latinskola för en månad sedan har ropen om tuffare tag och strängare straff inte hörts lika frekvent som annars efter en attack eller ett attentat.

Vi som är i skolan varje dag är oskyddade och sårbara när sådant här händer. Nu genomförs inrymnings- och utrymningsövningar, sms-kedjor upprättas så att personal ska kunna hållas informerade om något liknande skulle komma att inträffa och i på sina håll ges kurser om hur man kan skydda sig om något liknande händer igen. Goda initiativ, visst är det viktigt att vara förutseende och förberedd, men så bottendjupt sorgligt att det ska behövas.

Komplexa frågor

Ofta brukar debattörer och politiker ganska snabbt langa fram sina topptalepunkter för hur man ska komma tillrätta med dödligt våld, kriminalitet eller terrorism, när sådana händelser inträffar. Efter dådet på Malmö Latinskola för en månad sedan har ropen om tuffare tag och strängare straff inte hörts lika frekvent som annars efter en attack eller ett attentat. Den mediala uppmärksamheten kring dådet, förutom lokalt, har varit tämligen måttlig och intresset verkar ha svalnat.

Vad det beror på kan vi spekulera om. Kanske är det på grund av komplexiteten. Det går varken att sälja klick, lösnummer eller budskap med enkla talepunkter, när det handlar om unga människor som begår dessa obegripliga och grymma brott. Även om mycket ännu är oklart kring dådet i Malmö har det vittnats i media om att gärningsmannen led av psykisk ohälsa.

Psykiska ohälsan i fokus

”Det här är frågor vi måste jobba med från olika infallsvinklar. Socialtjänsten och polisen i samarbete, och att vi lyfter frågan om psykisk ohälsa. Så det här är ett stort arbete vi har framför oss, och jätteviktigt” var en av skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) kommentarer till Göteborgs-Posten direkt efter dådet.

Axelsson Kihlblom har rätt i det hon säger, nog speglas komplexiteten till viss del i hennes uttalande. Och visst ska ungas psykiska ohälsa lyftas. Men det räcker inte att det lyfts. ”Lyften” måste kompletteras med gedigna satsningar på det förebyggande området. Och sådana satsningar måste få kosta.

Det är långtifrån enbart skolattackerna de senaste året som vittnar om ungas psykiska ohälsa. Långa köer till BUP, höga självmordstal bland unga och då särskilt bland unga män, skeva ideal som gör att unga människor svälter eller tränar sig sjuka och statusjakt som gör ungdomar till gängkriminella är bara några ytterligare exempel.

Förebyggande åtgärder

Att det behövs hårda tag mot kriminaliteten är givet och det verkar som att de flesta på den politiska spelplanen är överens om det. Den samhälleliga diskussionen borde vändas till att handla om effektiva och förebyggande åtgärder och insatser inom barn- och ungdomspsykiatrin, polisen och socialtjänsten. Men också om långsiktigt arbete med alltifrån en utbyggd fritidsverksamhet för unga till att det finns fler vuxna i skolorna som har tid att lyssna på barn och ungdomar.