Debatt

Hansson (M): Hemvärnet behöver mörkerseende före nya förmågor

DEBATT. I stället för att implementera nya förmågor och system borde Hemvärnet först plocka de lågt hängande frukterna och ge soldaterna tillgång till mörkerseende, skriver Anders Hansson (M), riksdagsledamot.

Mörkerseende är en nödvändighet för Hemvärnet, skriver debattören. 
Mörkerseende är en nödvändighet för Hemvärnet, skriver debattören. Foto: Loren Elliott/Reuters/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Anders Hansson (M)
Riksdagsledamot

 

Hemvärnet är en mycket stor och viktig del av den svenska försvarsmakten. Hemvärnets huvuduppgifter är att över lång tid skydda, bevaka och ytövervaka verksamheter, områden eller skyddsobjekt.

Därutöver kan hemvärnsförband även ges utökad utbildning och tillföras resurser för att inom ramen för en militär operation kunna genomföra försvarsstrid. Hemvärnsförband i områden som behärskas av motståndaren kan störa dennes verksamhet.

För att på bästa sätt kunna utföra sina uppgifter måste dock Hemvärnet ges bästa möjliga materiel. Det inbegriper inte minst mörkerkapacitet.

I skuggorna

Glädjande nog har Försvarsmakten själva i sin senaste perspektivstudie uppmärksammat bristen och uppger att den vill påbörja anskaffningen av ny mörkerkapacitet för Hemvärnet mot år 2025.

Anders Hansson (M)
Riksdagsledamot

I dag återfinns endast passiv och aktiv mörkerförmåga ute på förbanden. Denna förmåga och tillgänglighet måste skyndsamt öka. Det skulle till exempel behövas ”Night vision goggles” för aktiv patrullering och mörkersikten till understöds- och skarpskyttevapen.

Glädjande nog har Försvarsmakten själva i sin senaste perspektivstudie uppmärksammat bristen och uppger att den vill påbörja anskaffningen av ny mörkerkapacitet för Hemvärnet mot år 2025.

En stabil grund

Detta är gott, men jag hade gärna sett att Försvarsmakten varit mer tydliga med att redan nu påbörja och prioritera inköpen av denna förmåga till sina förband. Både teknik och produkter är redan tillgängliga i dag. I dagens krigföring borde mörkerförmåga, enligt min mening, också vara en del av varje soldats personliga utrustning.

Men om Försvarsmakten nu redan angett att de avser införskaffa mörkerkapacitet?

Ja, egentligen borde det vara försäkran nog. Men erfarenheten talar tyvärr för att det är mer intressant att prata om nya förmågor och system än om enskild utrustning. Hur står sig luftvärnsförmåga, granatkastare, sjömålsrobotar och byggande av reservbroar mot den enkla önskan om mörkerutrustning för den enskilde soldaten?

Låt oss i stället bygga klart och säkerställa grunden för att sedan lägga på ytterligare förmågor och system.  

Lägre hängande frukter

Hemvärnet kommer med största sannolikhet att få ta del av den stora satsning som nu görs på Försvarsmakten. Det tar tid att bygga upp militär förmåga, säger överbefälhavaren klokt i ovannämnda perspektivstudies inledning.

Desto större blir då angelägenheten att plocka de lägre hängande frukterna som till exempel ökad mörkerförmåga till Hemvärnet som tar väsentligt kortare tid att införskaffa och införa. Ökning i stridsförmåga och möjlighet att utföra sina uppdrag på bästa sätt torde dessutom öka markant.

Grundläggande förutsättningar

Vi inom Moderaterna ser sedan gärna ytterligare förstärkningar av Hemvärnet både materielmässigt och en ökning av antalet soldater på sikt till 30 000 soldater.

Vi delar i stort slutsatserna i Försvarsmaktens perspektivstudie ”Tillväxt för ett starkare försvar” och flaggar redan nu för att Hemvärnet i framtiden också bör ges pansarvärnsförmåga genom till exempel införande av robot 55 och 56.

Viktigt steg

Den enskildes utrustning är dock grundläggande för fortsatt verksamhet. Erforderlig mörkerförmåga är ett litet, men ack så viktigt steg att ta för ett effektivare och slagkraftigt hemvärn. Låt oss därför lösa ut denna fråga snarast möjligt.

Nämnda personer

Anders Hansson

Tidigare riksdagsledamot (M)
jur. kand (Lunds uni. 2003)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024