Här får ni 55 färdiga förslag för att nå klimatmålen, regeringen

Till år 2030 ska transportsektorns utsläpp ha minskat med 70 procent jämfört med 2010. Bakom målet, som är svensk lag genom det klimatpolitiska ramverket, står sju av riksdagspartierna och såväl den nuvarande som den förra regeringen. Klimatminister Pourmokhtari (L) och energiminister Busch (KD) är tydliga med att 2030-målet ska nås, men regeringens första halvår med bland annat avskaffad premie för el- och gasbilar, halverat stöd till tunga klimatfordon och förslag om sänkt reduktionsplikt pekar mot ett ökande utsläppsgap. Med lägre utsläppsminskningar från bilen och bränslet, får beteendeskiftet en mer central roll.

Beteendeskiften är vägen framåt

2030-sekretariatet presenterar därför Beteendepraktikan med 55 konkreta förslag, flertalet redan utredda och remissbehandlade i Sverige eller beprövade i andra länder. Förslagen kan beslutas av riksdag och regering själva, är billiga eller direkt lönsamma, och har positiva sidoeffekter för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De negativa effekterna är begränsade – beteendeskiftet har ingen motsvarighet till diskussionen om hur biomassa bäst används eller hur hållbar kobolten i elbilsbatterierna är.

Beteendepraktikans förslag har tagits fram i samråd med en branschöverskridande representation från svenskt näringsliv. För att ge en översikt har vi fördelat de 55 förslagen på sex centrala områden:

• Målstyr. 2030-målet bör få årliga delmål och brytas ner regionalt. Två nya nationella mål bör införas: VTI:s förslag att cyklandet år 2030 ska stå för 20 procent av alla resor och fördubblas till 2035 och kollektivtrafikens mål att fyra av tio motoriserade resor ska vara kollektiva.
  Nollvisionen för trafikdödlighet omfattar enbart de som dör i trafiken, cirka 300 årligen, och bör utvidgas till de mångdubbelt fler som dör av trafiken. Det blir då uppenbart att fordon med låga eller inga utsläpp bidrar. All planering bör utgå från 2030-målet, inte ifrån prognoser för trafikarbetet. Steg 1- och 2-åtgärder som inte kräver ny infrastruktur bör prioriteras.
• Påskynda delningsekonomin. Inför en nationell definition av bildelning, i enlighet med statliga bilpoolsutredningen. Gynna delad mikromobilitet genom nationella råd för kommunal upphandling. Sänk momssatsen till sex procent. Det är inte rimligt att den är fyra gånger högre för bilpooler och elsparkcyklar än för limousinehyra och helikopterturism. Inför en check för att prova på delad mobilitet, som Frankrike nyligen har gjort.
• Stimulera icke-resande. Ökat distansarbete minskar arbetspendlingen och därmed utsläppen. Sverige bör ta efter Storbritannien och Nederländerna och införa en lagstadgad rätt till distansarbete: exakt hur tas fram med arbetsmarknadens parter. Också e-handeln är ett icke-resande; den ersätter individuella resor till och från affären. Men ”fri frakt”, ”fria returer” och liknande erbjudanden slår mot den utsläppsminskande potentialen. E-handelns klimatfokus bör vara föremål för ett nationellt rådslag.
• Stärk kommunerna. Vad parkering kostar och om vissa fordonsslag ska ha lägre eller ingen avgift bör vara varje kommuns ensak, liksom införandet av trängselavgifter, där minsta förändring i dagsläget måste beslutas av riksdagen. Låt också kommuner besluta om hur intäkterna används, genom en förnyad parkeringslagstiftning i linje med IVL:s förslag. Låt kommuner dela sina fordon med medborgare när de inte används utan att det klassas som olaglig näringsverksamhet där det saknas kommersiella bilpooler och därmed inte finns någon aktör som kan lida skada.
• Gynna kollektivt resande och cykling. Ge den som tar cykeln eller åker kollektivt samma skattelättnad som bilisten, enligt riksdagens beslut från juni 2022. Förmånsskattebefria kollektivtrafikkort och förmånscykel för anställda, som komplement till regeringens förslag om skattebefriad laddning på jobbet. Ändra stadsmiljöavtalen så att stöd i tidiga skeden blir möjliga, och förordningen om statlig medfinansiering till regional kollektivtrafik (2009:237) så att driftsstöd kan ges. Tydliggör hur mycket kommuner kan ta ut i avgifter för till exempel uthyrning av cyklar och elsparkcyklar. Ge Trafikverket i uppdrag att planera för kollektivkörfält på det statliga vägnätet och tillåt statlig finansiering av separata cykelvägar – inte som nu enbart om de ligger intill bilväg. Sänk och differentiera banavgifterna, så att effektiva transportlösningar som järnvägen inte är dyrare än väg och infrastrukturen används effektivare.
• Växla upp yrkestrafikens omställning. Inför vägavgifter som tar hänsyn till avstånd, klimatpåverkan och vart fordonet körs, och där ansvarstagande aktörer får samma eller lägre kostnader än i dag. Utvidga försöken med längre och tyngre lastbilar, med ökad bärighet på broar och annan infrastruktur där det har störst betydelse. Inför avdrag och miljöpremie för jord- och skogsbruket istället för dagens skattebefriade dieselanvändning, i linje med statliga utredningen Vägen mot fossiloberoende jordbruk.

Sverige kan bli föregångare

I höst ska regeringen presentera sin klimatpolitiska handlingsplan, som konkreta ska visa hur 2030-målet nås. Beteendeskiftet bör få en central roll, eftersom det kan ske snabbt om förutsättningarna är de rätta. Med beteendeskiftet kan Sverige uppnå sitt världsledande klimatmål för transportsektorn, på ett sätt som inspirerar omvärlden och ger Sverige föregångsfördelar. Ta ansvar för 2030-målet – beteendeskifta nu, regeringen.