Hjärnfonden: Primärvården sviker demenssjuka

Demens är en folksjukdom. I dag lider mellan 130 000 och 150 000 personer av demens i Sverige och antalet förväntas enligt WHO att dubbleras till 2050, eftersom vi får en allt äldre befolkning. Ibland kallas det för de anhörigas sjukdom på grund av att den påverkar den närståendes liv och vardag väldigt mycket. Enligt en sådan definition är antalet drabbade långt större. Att utreda misstänkt demenssjukdom är viktigt för att den drabbade ska få rätt vård, stöd och omsorg. Ändå är det endast cirka hälften som faktiskt får en diagnos.

För få demensutredningar

Under pandemin minskade antalet demensutredningar över lag men framför allt inom primärvården där de flesta utredningarna genomförs. Mellan 2019 och 2021 minskade antalet registrerade utredningar i primärvården med hela 26 procent enligt data från SveDem, nationellt kvalitetsregister för demensvård. 

Primärvården behöver även arbeta mer aktivt för att upptäcka demenssjukdom, och därmed öka andelen personer som får genomgå en demensutredning.

En nedgång under pandemin var väntad i och med att vården har behövt prioritera om, samtidigt som många äldre undvek vårdkontakt för att minska smittorisken. I dag har antalet utredningar inte återhämtat sig och det finns ett uppdämt behov av att utreda personer med en misstänkt demenssjukdom

Demensvården har även andra brister bortom antalet utredningar. Till exempel varierar utredningstider, innehåll och registrering av data i det nationella kvalitetsregistret mellan regioner och vårdenheter. Samlat tyder detta på en ojämn och bristfällig demensvård.

Brister i primärvården

Sedan 2010 finns nationella riktlinjer för vård av demens och sedan förra året även ett vårdförlopp för misstänkt demenssjukdom. Ansvaret för utförandet av basala demensutredningar ligger i huvudsak på primärvården och den stora belastningen på vårdcentralerna är välkänd. Men de uppskjutna demensutredningarna behöver ändå hanteras liksom, i relevanta fall, uppföljningar av personer som tidigare fått en diagnos.

Primärvården behöver även arbeta mer aktivt för att upptäcka demenssjukdom, och därmed öka andelen personer som får genomgå en demensutredning. Det kan finnas brister i professionernas kunskap om tidiga tecken på demenssjukdom vilket kan vara ytterligare ett hinder för att kunna fånga upp och utreda misstänkt demenssjukdom.

Fyra förslag

Vi anser att det är dags att prioritera demensutredningar. Hjärnfonden uppmanar nu såväl huvudmän som alla verksamhetschefer vid Sveriges alla vårdcentraler att:

• Ge vårdpersonalen möjlighet till kompetensutveckling så att demenssymptom identifieras i tid och den drabbade ges möjlighet till demensutredning och i förlängningen tidig intervention.
• Fördela tid och resurser för att i större utsträckning genomföra basala demensutredningar.
• Implementera vårdförloppet för kognitiv svikt vid misstänkt demenssjukdom – låt inte sjuka personer hamna mellan stolar. Detta är ett viktigt steg mot en mer jämlik sjukvård.
• Följa upp utredningar och registrera dem i SveDem. Utan att följa processen ända in i mål kan vi aldrig få på plats en bättre sjukvård för demenssjuka.