Hökmark: Nu behövs en gemensam nordisk röst 

I en värld av växande osäkerhet och risker som drabbar inte minst små stater är det viktigt att de kan stå upp för den internationella rättsordning som bygger på demokrati, respekt för mänskliga fri- och rättigheter och staters suveränitet. Vi måste kämpa för en värld där det är rätten och inte makten som styr.

Morgondagens Norden

Det är i det perspektivet som vi nu måste börja utveckla en politik för morgondagens Norden. När Sverige och Finland går med i Nato och Danmark slopar sitt undantag från EU:s försvarssamarbete kommer alla de nordiska länderna närmare varandra. Vår säkerhetspolitik, som handlar om våra staters rätt att forma sin egen väg, kommer då förena oss inte bara när det gäller försvarsförmåga utan också när det gäller vår gemensamma politiska identitet.

Bottenplattan för våra demokratier och rättsstater blir gemensam, och det skärper de gemensamma intressen som de nordiska länderna har. Vi blir i europeiskt och i globalt perspektiv en syskonskara. Det ena kanske lite mer bror duktigt, ett annat lite mer glatt och utåtriktat, ett annat lite mer allvarligt och seriöst, ett fjärde lite mer kontinentalt livsbejakande och ett femte med en ådra för tradition och historia.

Globalt kan de nordiska länderna genom sin samlade ekonomiska styrka och genom våra historiskt stabila demokratier, i samarbete med de moderna stabila demokratierna i de baltiska länderna, åstadkomma mycket.

Var och en av läsarna kan få göra sin tolkning av detta. Men det viktiga är att vi nu binder oss samman i en ökad gemensam säkerhet som förenar oss långt mer än bara i själva säkerhetspolitiken. Det blir nu tydligare att vi måste forma en gemensam syn på hur Europeiska unionen bör utvecklas – inte bara vad gäller den gemensamma säkerhets- och utrikespolitiken eller den gemensamma försvarspolitiken, utan också all den politik som genom ekonomi, digitalisering, handelsrelationer och transatlantiska förbindelser stärker Europa och därmed vår egen geopolitiska betydelse. Det blir till en skyldighet mot varandra att utforma den gemensamma rösten i Europa, men det blir också en möjlighet att vi tillsammans får våra röster hörda.

Demokratin får en stark röst

Detta gäller även inom Nato, där Norden kan ge det europeiska benet en ökad styrka genom att lägga fast en gemensam linje för hur alliansen betraktar de hot som nu riktar sig emot Europa i sin helhet och i den långsiktiga synen på Ryssland. Det kräver att vi ytterligare skärper försvaret och stabiliteten kring hela Östersjöregionen.

Globalt kan de nordiska länderna genom sin samlade ekonomiska styrka och genom våra historiskt stabila demokratier, i samarbete med de moderna stabila demokratierna i de baltiska länderna, åstadkomma mycket. Ekonomiskt är vi i samma storlek som en G7-ekonomi, med hög innovations- och försvarsförmåga. Det skapar en kritisk massa som ger energi och vision år arbetet med att samla den fria världen till försvar för demokrati mot despotierna i vår tid, som värnar mänskliga fri- och rättigheter och som ger demokratin en stark röst genom att vi kan visa dess framgångar när det gäller att forma förutsättningar för välstånd och utveckling.

Nu är det viktigt att utforma den politiska hållningen, se till att vi kan driva den tillsammans med gemensam kraft och att vi gör detta till en prioriterad fråga för EU att i samarbete med USA samla den fria världens länder i ord och handling.

Nu blir vi i Norden inte bara grannar, utan allierade.