Ifous vd: En skola för alla kräver samverkan

Av: Marie-Hélène Ahnborg,
vd Ifous AB

Lobbyisten Malin Holm går i en debattartikel i nyhetsportalen Altinget till attack mot Ifous som hon framställer som en obskyr aktör som på odemokratisk grund har tillförskansat sig makt över svensk skola, utan insynsmöjlighet för medborgarna. Som chef för Ifous vill jag här rätta till de felaktigheter som presenteras i artikeln och dessutom ge kompletterande information.

Ska underlätta och koordinera

Ifous är ett fristående forskningsinstitut med sex anställda som bedriver verksamhet för sina ca 140 medlemmar – kommunala och fristående skolhuvudmän. I dagsläget leder Ifous fem forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-program) där 30 skolhuvudmän deltar med cirka 700 praktiker (förskollärare, lärare, skolledare och ansvariga på övergripande nivå) som arbetar tillsammans med forskare från fem olika lärosäten. De gör det därför att de i samverkan med kollegor och med forskare vill utveckla den egna verksamheten och förstärka den forskningsbaserade kunskapen. Ifous roll är att underlätta och koordinera en sådan samverkan.

Ifous drivs i aktiebolagsform. Därmed är möjligheten till insyn säkrad genom regleringen i aktiebolagslagen. Tvärtemot vad som påstås i artikeln är Ifous inte ensamägt utan ingår i Skolportengruppen som ägs av EOL AB som i sin tur ägs av en grupp personer. Det leds av en styrelse som i första hand beslutar om formalia. De som har det reella inflytandet är de styrgrupper som består av företrädare för skolhuvudmän som valt att delta i ett FoU-program. Värt att notera är att Ifous är icke vinstutdelande vilket betyder att eventuella överskott inte tas ut som vinst av ägarna utan går tillbaka till verksamheten.

Finns ingen sådan myndighet

I dagsläget finns dock inte någon sådan myndighet som har i uppdrag att göra det Ifous gör, nämligen att underlätta FoU-samverkan mellan de praktiskt verksamma i skolan och forskare

Malin Holm är av uppfattningen att det som Ifous gör inte borde genomföras av ett aktiebolag utan av en statlig myndighet. I dagsläget finns dock inte någon sådan myndighet som har i uppdrag att göra det Ifous gör, nämligen att underlätta FoU-samverkan mellan de praktiskt verksamma i skolan och forskare. 

Ifous bärande idé är att bidra till en skola som vilar på vetenskaplig grund och som utgår från beprövad erfarenhet. För oss är det därför viktigt att utformningen av Ifous FoU-verksamhet ska utgå från den forskningsbaserade kunskap som finns inom området. FoU-programmet Inkluderande lärmiljöer som Holm refererar till bedrevs det tillsammans med forskare från Malmö högskola och med lärare och skolledare i 32 skolor i tolv kommuner. Utgångspunkten var hur skolan kan förbättra sin beredskap att möta alla barns skiftande behov. De slutsatser som drogs i programmet förordade varken några särskilda organisatoriska lösningar eller ifrågasatte värdet av diagnostisering. Däremot ledde det till att huvudmännens arbete stärktes samtidigt som ny vetenskaplig kunskap producerades, bland annat i form av två doktorsavhandlingar. Att påstå att Ifous skulle driva en egen agenda är helt absurt.

En annan bärande idé är samverkan. Vi är övertygade om att i arbetet med att bygga en forskningsbaserad skola måste vi hjälpas åt. Skolans praktiker behöver arbeta tillsammans med forskare, lärare med lärare och huvudmän med huvudmän. Det Ifous erbjuder är en upparbetad och beprövad infrastruktur för sådan samverkan och vi hoppas och tror att vi på det sättet, tillsammans med andra, kan bidra till utvecklingen av den svenska skolan.