IKFF: Vapenexporten strider mot en feministisk utrikespolitik

Då Stefan Löven deklarerat att hela regeringen är feministisk torde det vara allas ansvar att leva upp till den, inte bara Utrikesdepartementets

Av: Gabriella Irsten
politisk handläggare på Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet

I somras släppte vi tillsammans med 18 andra organisationer rapporten ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?”. Den visar att den feministiska utrikespolitiken varit betydelsefull för kvinnors rättigheter runt om i världen, samtidigt som den motverkas av den svenska vapenexporten. Varför denna inkonsekvens?

Missar målet

Den 29 juni i år lämnade regeringen in sitt förslag på ny vapenexportlagstiftning, en process som pågått i sex år. Uppdraget från riksdagen var att utforma ett regelverk som stoppar vapenexporten till icke-demokratier. IKFF, som deltagit i processen genom analyser, remissvar och debatt, menar att förslaget missar målet.

Det nya lagförslaget föreslår att demokratisk status ska utgöra ett centralt villkor och att allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter ska utgöra hinder för beviljande av vapenexport. Det är bra, men formuleringarna är fortsatt luddiga eftersom det inte handlar om ett totalt förbud. I den nuvarande lagen är mänskliga rättigheter redan ett ”centralt villkor” för att tillstånd ska ges. Trots detta har vapen exporterats till stater som Brunei, Förenade Arabemiraten, Oman, Pakistan, Qatar, Saudiarabien och Thailand. Länder som systematiskt kränker mänskliga, särskilt kvinnors och flickors, rättigheter.

Odemokratiska strukturer hålls på plats

Tillgången till vapen i ett samhälle får olika konsekvenser för olika människor och grupper. En ökad spridning av vapen utgör ett direkt hot mot individer, men bidrar också till ökad militarisering av hela samhällen vilket ofta förvärrar könsdiskriminering. Vidare ökar vapenspridning risken för väpnad konflikt, och att beväpna en stark militärmakt bidrar till att hålla odemokratiska strukturer på plats.

Jämställdhet centralt för fred

Forskning har visat att jämställdhet till och med kan vara viktigare än demokrati vad gäller upprätthållande av fred. Sverige är också förpliktigad genom FN:s vapenhandelsavtal att inte exportera vapen om det finns en tydlig risk för att dessa kommer användas för könsrelaterat våld. Trots det saknar det nya förslaget ett tydligt genusperspektiv.

Vapenexporten går emot den feministiska utrikespolitiken

2016 flyttades ansvaret för vapenexporten från Utrikesdepartementet till Justitiedepartementet. Detta har skapat ett frågetecken om hur vapenexporten och den feministiska utrikespolitiken samverkar. Centralt i svensk politik är målet om samstämmighet, att ett politikområde inte ska motverka ett annat. Då Stefan Löven deklarerat att hela regeringen är feministisk torde det vara allas ansvar att leva upp till den, inte bara Utrikesdepartementets.

Konsekvensen av det nya lagförslaget är att Sverige genom vapenexport kan fortsätta att legitimera stater som förvägrar sin befolkning grundläggande rättigheter, som fängslar och torterar människor, som inte tillåter fri media och yttrandefrihet, och som ser kvinnor som mäns ägodelar. Länder där det civila samhället kämpar med fara för sina liv för att skapa ett bättre samhälle. Det är oacceptabelt. Regeringen måste leverera det satta målet om stopp för vapenexport till icke-demokratier.