Is i magen skulle gynna debatten

”Den här städgrejen är ju värsta maxade kinderägget. Alla får något. Gubbar får förklara krångliga saker om säkerhet och Säpo, gammelsossar får rasa mot RUT och platthögern får trycka till en socialdemokratisk statsminister. Alla är glada”, twittrade prästen Kent Wisti. Och nog var en och annan glad åt att få sina hastiga nedslag rejält retweetade. Drevets dom fastställdes snabbt.

Andra tider

Vi kan konstatera att det är länge sedan socialdemokraten Margareta Winberg röt till i den så kallade pigdebatten. Gissningsvis hade det låtit annorlunda om städhjälpsgate hade briserat på då. Socialdemokraternas motstånd till RUT-tjänsterna har nu avtagit i styrka så pass att deras ledare nyttjar dem. Dock är det fortfarande kvällstidningssmaskigt med en sosseledare som har städhjälp.

Detta duger inte i ett land med två ministermord i det förflutna och en säkerhetspolitisk kris i vår nära omvärld.

Det går visserligen att kritisera Magdalena Andersson för att inte mer noggrant ha undersökt huruvida städföretaget hade kollektivavtal eller vilka andra förhållanden som gällde kring företagets medarbetare eller inhyrda personal, i synnerhet då hon själv manat till kamp mot oseriösa aktörer och organiserad kriminalitet. Men precis som Andersson skulle nog de flesta lita på de uppgifter företaget ger. Det uppdagade får utgöra en påminnelse för fler att verkligen kolla upp vilka som finns bakom företagens putsade fasader.

Undermålig säkerhet

Nu har några dagar gått och skandalen har trots allt inte riktigt fått fäste på Magdalena Andersson, även om Expressen gjort sitt bästa för att få till nya vinklar. På tisdagen (11/1) intervjuades städerskan som fått avvisningsbeslut, varit efterlyst och befinner sig i landet som papperslös. Enligt henne har hon varit i Magdalena Anderssons bostad, troligtvis före det att Andersson blev statsminister. I intervjun underkänner hon också säkerheten som omgärdat Anderssons bostad. Hon ger således ytterligare en utsaga om undermålig säkerhet runt våra folkvalda.

Stämmer detta och andra vittnesmål som kommit fram de senaste dagarna måste här till ett rejält omtag. Detta duger inte i ett land med två ministermord i det förflutna och en säkerhetspolitisk kris i vår nära omvärld.

Verkliga skandalerna

I centrum för ”städhjälpsgate” står alltså en kvinna som arbetat i ett städföretag som Andersson anlitat. Hon har dessutom utnyttjats som arbetskraft i ett mindre nogräknat företag. I Expressenintervjun som refererades ovan berättar kvinnan om hur hon först jobbat för 115 kronor i timmen, därefter fått sin lön sänkt till 96 kronor i timmen men endast fått betalt för några få av de totalt 15 timmarna hon jobbat per dygn. Så ser det ut i det skuggsamhälle som tillåtits växa fram.

I detta finns de verkliga skandalerna: Utnyttjandet av människor som har det svårt och det faktum att myndigheterna inte vet vilka människor som befinner sig i vårt land. För dessa utsatta människors skull och för att medborgarnas förtroende för myndigheter och vår välfärd ska stärkas, måste man få kontroll på vilka som lever och vilka som arbetar i landet. Förutom skräpningar av lagstiftningen kring anhörig- och arbetskraftsinvandring måste polisen tillföras resurser att kunna verkställa avvisningar. Att plocka upp det kristdemokratiska förslaget om en folkräkning vore också en god idé.

Is i magen

När en skandal eller affär briserar är det lockande för många att vara snabba med fördömanden och att peka ut bovarna i dramat. Kanske bättre att låta avslöjandet mogna något och att fler kort läggs på bordet innan ”domen” fälls. Det är mumma för politiska motståndare att vara kvicka och slagkraftiga, men det är inte alltid så välsmakande för det redan upphettade debattklimatet.