Kakabaveh: Skattepengar ska inte finansiera extremism och prostitution

I förra veckan kunde SVT:s Uppdrag granskning avslöja hur flera shiasamfund i Sverige visat sig vara beredda att arrangera så kallade njutningsäktenskap, där betalning utgår. Detta är ett arrangemang som kan likställas med sexköp och koppleri. Eftersom flera av de granskade samfunden uppbär offentliga bidrag aktualiseras ännu en gång frågan om statens stöd till trossamfund och andra föreningar.

Tillväxt av våldsbejakande extremism    

Våra gemensamma skattemedel ska inte gå till att finansiera prostitution, hedersförtryck eller extremism. I januariavtalet som möjliggjorde regeringsbildningen 2019 formulerades följande utfästelse: ”Inga offentliga medel ska utbetalas till föreningar eller religiösa samfund som genomför barnvigslar eller sanktionerar annan hedersrelaterad brottslighet.”  

Redan 2018 hade en särskild utredning presenterat förslag om nya regler för fördelning av offentliga anslag till religiösa församlingar. Bara ett år in på mandatperioden kunde en annan utredning lämna förslag på demokrativillkor för bidrag till föreningar i civilsamhället. I sitt remissvar konstaterade Säkerhetspolisen att ”ett relativt stort antal organisationer med kopplingar extremistmiljöer mottar offentliga medel genom såväl statliga som kommunala bidrag” och att detta bidrog till tillväxten av våldsbejakande extremistmiljöer. Säkerhetspolisen var i detta sammanhang angelägen om att på ett rättssäkert sätt kunna bistå bidragsgivande myndigheter med relevant beslutsunderlag.

Hatkampanjer mot Sverige  

Rättssäkerhetsfrågorna krävde ytterligare utredning, men i augusti förra året kunde dåvarande kulturministern Amanda Lind (MP) konstatera att hon hade ett beslutsunderlag som gjorde att vi kommit ”ett steg närmare att få på plats nya demokrativillkor för de statliga stöden till civilsamhället. Men allt detta utredande har ännu inte resulterat i någon proposition.  

Ett land som Sverige borde ta intryck av är vårt grannland Danmark, som förra året fattade beslut om en lag som reglerar möjligheterna att ta emot bidrag från vissa länder och utländska organisationer.

En annan finansieringskälla för religiöst extremistiska krafter har varit ekonomiska bidrag från diktaturer. När tidningen Dagens ETC i november 2017 granskade vad man uppfattade som de 25 största moskéerna i Sverige konstaterade man att minst 17 av dessa hade erhållit finansiering från andra länder. Vi vet att länder som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Quatar, Kuwait, Iran och Turkiet finansierar svenska moskéer och i vissa fall har anställda religiösa ledare verksamma i Sverige. Dessa länder har varit först med att kritisera Sverige. De har varit högljudda i både desinformations- och hatkampanjer mot såväl den svenska socialtjänsten som när islamistiska och kriminella grupper attackerade svenska poliser under den senaste påskhelgen.

Diktaturer finansierar svenska moskéer   

I en nyligen publicerad rapport från Försvarshögskolan konstaterades att det offentliga i dag har små möjligheter att få insyn i omfattningen av och formerna för diktaturers finansiering av svenska moskéer. Forskarna efterfrågade en reglering av utländsk finansiering av religiösa samfund och pekade på behovet av att inhämta erfarenhet från andra länder som har infört den typen av reglering.  

Ett land som Sverige borde ta intryck av är vårt grannland Danmark, som förra året fattade beslut om en lag som reglerar möjligheterna att ta emot bidrag från vissa länder och utländska organisationer. I ett nyhetsinslag förra månaden öppnade integrationsminister Anders Ygeman (S) för att införa ett förbud mot utländsk finansiering av svenska moskéer.

Inför demokrativillkor

Jag har sedan flera år tillbaka drivit frågan att demokratifientliga organisationer som arbetar mot mänskliga rättigheter inte ska kunna ta emot offentliga bidrag och att religiösa samfund inte ska kunna ta emot ekonomiskt stöd. Mot den här bakgrund har jag bett regeringen att svara på om den kommer att lägga fram förslag om demokrativillkor för bidrag till religiösa samfund och föreningar i civilsamhället samt om de kommer att föreslå ett förbud mot diktaturers möjlighet att finansiera religiösa samfund. Det här är krav som jag har drivit i flera år. 

Efter många års påtryckningar lovade regeringen på en pressträff i tisdags att man vill se över demokrativillkoren. Det är välkommet, men det räcker inte.