KDU: Ersätt nämndemannasystemet med nominerade medborgare

Det uppmärksammade ”snippa-fallet” där en 50-årig man frikändes för våldtäkt mot en flicka har med rätta väckt debatt i Sverige. De två socialdemokratiska nämndemännen som frikände mannen fick avgå, men ett annat problem kvarstår. Fritidspolitiker ska inte vara domare i svenska rättssalar. Det senaste exemplet borde bli ett uppvaknande på att det är dags att avskaffa de politiskt tillsatta nämndemännen.

En alldeles grundläggande del i vårt rättsväsende ska vara oberoendet från politiskt inflytande. 

En alldeles grundläggande del i vårt rättsväsende ska vara oberoendet från politiskt inflytande. Politiken stiftar lagarna medan domstolarna dömer. Systemet med politiska nämndemän innebär i verkligheten något annat.

Nämndemän inte utbildade i lagen

Sveriges över 8 000 nämndemän är lekmannadomare, men inte jurister utan politiker. De är alltså inte utbildade i lagen eller att avgöra fall, utan politiskt tillsatta på ett mandat från de politiska partierna. Inom ramen för uppdraget deltar de i rättegångarna och röstar i besluten som tas. Trots bristen i utbildning och kunskap i ämnet har de en avgörande tyngd i hur en dom ska falla ut. Att låta personer som i första hand har ett politiskt engagemang, avgöra domar som skall vara fria från politisk inverkan, är en dålig utgångspunkt.

För ett antal år sedan kunde en studie från Uppsala universitet dessutom visa på hur beslut i migrationsdomstolar delvis påverkades av nämndemännens politiska hemvist. Sannolikheten att ett asylärende fick bifall var högre eller lägre beroende på partitillhörighet. Det är alltså svårt att tjänstgöra som nämndeman och endast döma utifrån lagen och inte politisk uppfattning.

Det senast uppmärksammade ”snippa-fallet” där en 50-årig man frikändes från våldtäkt mot en 10-årig flicka efter att domstolen inte förstod ordet ”snippa” har med rätta väckt kritik. De socialdemokratiska nämndemännen som var med och frikände mannen fick avgå. Detta är dock inte första gången politiska nämndemän visat sig olämpliga att döma i känsliga fall.

För några år sedan uppmärksammades ett fall med två centerpartistiska nämndemän i Solna. De två nämndemännen frikände en man för hustrumisshandel eftersom han av dem ansågs vara från en ”god familj”. De fundamentalistiska värderingarna hos nämndemännen blev avgörande i domen varpå centerpartisterna senare uteslöts.

I ett annat fall hade en sverigedemokratisk nämndeman på förhand skrivit på sociala medier att en åtalad var en brottsling vilket stred mot principen att en domare på förhand inte ska ta ställning i fallet. Ingenting säger att exempel likt dessa inte sker eller kan ske igen eftersom systemet tillåter risken.

Politiker kan inte ha avgörande rösten

Att i grunden vilja stärka den folkliga förankriken i domar är inte dåligt. Rättsväsendet bör fungera på ett sätt som också har förankring bland medborgare och deras rättsmedvetande. När skillnaden är för stor mellan vad den breda massan anser är rätt och hur domen faller ut i de gråzoner som kan uppstå i svåra fall, riskerar förtroendet för rättsväsendet att undergrävas. Det är dock inte samma sak som att rättsfall ska avgöras av vilka politiska åsikter tjänstgörande fritidspolitiker har för stunden.

Avser man behålla en folklig förankring utan politiskt engagemang, bör Sverige i stället övergå till ett system där medborgare nomineras till tjänstgöring som nämndemän. Rekryteringen och utvärderingen om en persons lämplighet skulle i stället kunna genomföras av Domstolsverket.

Det senaste fallet med den 50-åriga mannen som frikändes för våldtäkt eller mannen som friades från hustrumisshandel för att han enligt nämndemännen tillhörde en ”god familj” riskerar att undergräva förtroendet för rättsväsendet. Ska Sverige kunna upprätthålla principen om domstolar fristående från politisk påverkan, kan inte avgörande röster i domar själva vara politiker.