Kommunerna som satsar minst på läromedel
Inköpen av läromedel ökar, konstaterar Läromedelsföretagen i en ny rapport. Men det skiljer 1 578 kronor per elev mellan den kommun som satsar mest och den som lägger minst på nya läromedel.
Rebecka Prahl
Redaktör Altinget Utbildning samt Altinget ArbetsmarknadLäromedelsföretagen har gjort sin årliga genomgång över hur mycket pengar kommunerna lägger på läromedel. Liksom förra året är det mer än tusen kronors skillnad per elev mellan den kommun som lägger mest och minst.
Jämfört med förra årets mätning är det däremot fler kommuner som köper läromedel för över tusen kronor per elev. Men Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen, menar att ökningen inte innebär någon större skillnad i praktiken.
– Vi har ju en uppgång i inköpet per elev från ungefär 850 kronor till ungefär 1 000 kronor. Men då ska man tänka på att inflationen var 10 procent föregående år. Så volymökningen blir ju marginell, säger han till Altinget.
Störst inköp står Överkalix för med 1 896 kronor per elev. Den kommun som lade allra minst på läromedel förra året är Mullsjö, följt av Grästorp och Habo som alla lägger mindre än 400 kronor per elev.
Men antalet kommuner med inköp på mindre än 600 kronor har minskat sedan förra året.
– Avståndet mellan de som köper minst och de som köper mest är något mindre än förgående år. Det är glädjande.
Främst är det storstadskommuner och deras kranskommuner som lägger mest pengar på läromedel. Av de tre största städerna står Göteborg för de största inköpen med 1 735 kronor per elev.
– Fördelningen följer den fördelning som välfärdssamhället ofta gör. Storstadskommuner satsar mest och i landsbygdskommuner är det sämre tillgång som det är för så mycket annat av välfärdsstatens service, säger Stefan Persson.