”Kortsiktigt och reaktivt” – Riksrevisionen sågar elpolitiken

”Flera större beslut har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, främst avseende att säkerställa en välfungerande konkurrens mellan kraftslagen och tillräcklig försörjningstrygghet.”

Den slutsatsen drar Riksrevisionen i sin granskning. Men samtidigt påpekar myndigheten att kunskapen funnits inför det att besluten fattades.

”De ansvariga myndigheterna har i sin omvärldsbevakning tagit fram tillräckliga och kvalitativa kunskapsunderlag om de centrala utvecklingstrender som berör elsystemet.”

Politiska reformer i fokus

I fokus för myndighetens granskning av regeringens arbete under perioden 2000–2022 ligger framför allt två beslut om utlandsförbindelser, samt fem politiska reformer:

• höjningen och avskaffandet av effektskatten
• införandet av och ambitionshöjningar inom elcertifikatsystemet
• höjningen av energi- och koldioxidskatten för kraftvärme
• införandet av avfallsförbränningsskatten
• stöd till anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft.

Även Svenska kraftnät stöter på patrull

Därtill hamnar också Svenska kraftnäts nätutbyggnadsarbete i fokus, och även där drar Riksrevisionen liknande slutsatser som i granskningen av den politiska styrningen. Ett exempel som lyfts av projektledaren för granskningen, Johannes Österström, är den bristande elöverföringsförmågan från norr till söder.

– Redan för tio år sedan kände man till att överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige behövde förstärkas ordentligt. Men den här processen har dragit ut på tiden ordentligt. Det första kompletta projektet från norr till syd kommer att färdigställas – om det går enligt plan – först 2033, säger han.