Låt oss göra det nordiska samarbetet folkligare
Vi behöver öka takten i att ta fram lösningar för de globala utmaningarna vi står inför. För att göra det måste vi aktivera och öka människors engagemang för samhällsutvecklingen i Norden. Det skriver Josefin Carlring, generalsekreterare Föreningen Norden.
Josefin Carlring
Generalsekreterare Föreningen Norden och medlem av Nordiska ministerrådets civilsamhällesnätverkMed mindre än tio år kvar för att nå hållbarhetsmålen har 2020-talet utropats som the ”decade of action” av FN. Det är dags att öka takten i att ta fram hållbara lösningar för de globala utmaningarna vi står inför. För att lyckas med det måste vi mobilisera människor att agera. Vi alla – unga, civilsamhället, media, akademi och näringsliv – måste tillsammans bidra med lösningar och det nu.
Dörrar öppnas för civilsamhället
Därför är det med stor glädje som vi på Föreningen Norden ser att allt fler dörrar öppnas för civilsamhället att återigen ta plats vid bordet och bidra till samhällsförändring i Norden. Under Nordiska rådets mötesdagar i Köpenhamn i början av november uttryckte Fleming Möller Mortensen, ansvarig för det nordiska samarbetet i den danska regeringen, frustration över begränsningen i vad ett politiskt ämbete praktiskt kan åstadkomma. För att åstadkomma riktig förändring måste politiken och civilsamhället kroka arm och tillsammans hitta nya sätt att arbeta utifrån våra respektive mandat, roller och förutsättningar, menar han.
Tiden är mogen för att vi tillsammans ska kliva fram och agera på nya sätt.
De nordiska samarbetsministrarna har tydligt uttryckt en önskan och ett behov av att inkludera civilsamhället i det nordiska samarbetet. Genom tillsättningen och finansiering av ett nytt civilsamhällesnätverk med 40 organisationer vill man få ett ”öra mot rälsen”, öka sin förståelse för vanliga människors behov samt öka idégenereringen för stärkt samhörighet och fördjupat samarbete i Norden. I huvudsak handlar det om att aktivera och öka människors engagemang för samhällsutvecklingen i Norden.
Nordiska innovationer
En tydlig hand har alltså sträckts ut från politikerna. De komplexa utmaningar vi tillsammans står inför kräver handlingskraft och innovation – inte minst i civilsamhället där många historiska sociala innovationer en gång har uppstått och formats, såsom barnomsorg, ambulans och hemtjänst. Innovationer som numera är självklara delar i våra nordiska välfärdssamhällen.
För att ta den utsträckta handen från politikerna ser vi att civilsamhället behöver ta ägandeskap över agendan och formulera en alternativ väg framåt.
- Civilsamhället behöver tillsammans formulera sin vision för Norden 2030. Statsministrarna antog 2019 visionen ”Norden – världens mest hållbara och integrerade region”. Visionen är ett bra första steg, men behöver fyllas med innehåll om vad det innebär utifrån människors behov och önskningar om att bo, verka och leva i Norden. Ministerrådets egen handlingsplan och dess nuvarande organisation har inte kapacitet att fånga in medborgarperspektivet, och här måste civilsamhället kliva in. Andelen frivilligarbetare i befolkningen är så högt som 63 procent i Norge, 51 procent i Sverige, 42 procent i Finland och 36 procent i Danmark. Vilken kraft som kan förlösas och vilken vision vi som civilsamhälle kan skapa när vi agerar tillsammans.
- Vi behöver få in social innovation och socialt entreprenörskap i nordiskt samarbete. Nya former för engagemang har vuxit fram de senaste decennierna. Dessutom finns det en hel sektor av unga, oerhört driftiga entreprenörer som visserligen agerar i nya former, men som drivs av samhällsutveckling i sitt värv. För att klara omställningen behöver civilsamhället och politiken kroka arm med de nya aktörerna för att idéutveckla och mobilisera människor att agera tillsammans på nya sätt.
- Vi behöver samarbeta mer över sektorer och generationer i Norden. Om vi ska klara den samhällsomställningen vi står inför krävs nytänkande, mod och handlingskraft. Vi behöver agera tillsammans, både över sektorer, gränser och generationer. I Föreningen Nordens kommande rapport ”Svenskarna och Norden” syns tydliga tendenser att unga intresserar sig allt mindre för samarbete i Norden, och att associationerna till Nordens betydelse blir allt svagare lägre ner i åldrarna. Ett långsiktigt hållbart samarbete i Norden måste fånga upp en yngre generation och vi behöver återuppfinna sätt att göra samarbetet relevant för att det ska överleva i framtiden.
En föregångsregion
Norden som region är inte bara viktig för oss som bor här. Det är också globalt en föregångsregion som både inspirerar och agerar förebild för andra delar av världen. Tiden är mogen för att vi tillsammans ska kliva fram och agera på nya sätt. Låt oss visa vägen genom modig, innovativ handling tillsammans.