Lena Micko – det är dags att reformera välfärdssystemet

För snart 30 år sedan fick Sverige valfrihet inom välfärden. Reformerna drevs fram av ett starkt missnöje med de offentliga monopolen inom skola, vård och omsorg. Kritik mot byråkrati och långa köer till sjukvården, missnöje med att vara hänvisad till den läkare som landstinget bestämde eller den skola som kommunen anvisade växte i breda folklager.

"På bekostnad av idéburna"

På många sätt har reformerna varit framgångsrika. Med pengsystem och offentliga upphandlingar fick vi fler alternativ i välfärden. Men medan den privata sektorn ökat kraftigt så har den idéburna vuxit betydligt långsammare. Detta beror tveklöst på att dagens modell gynnar vinstdrivande företag på bekostnad av idéburna verksamheter.

De stordriftsfördelar och den marknadslogik som finns i privat driven välfärd har lockat internationellt riskkapital och drivit på bildandet av koncerner som växer sig allt större. Trenden är tydlig: Vi är på väg från ett offentligt monopol till ett offentligt/privat oligopol. Nya och mindre aktörer får allt svårare att etablera och hävda sig.

Trenden är tydlig: Vi är på väg från ett offentligt monopol till ett offentligt/privat oligopol.

Nysta

Projektet Nysta

Inom civilsamhället pågår just nu ett stort projekt kallat Nysta (civilsamhällets nystartsgrupp) där vi arbetar med hur vi kan bidra till utvecklingen av Sverige när pandemin klingar av. Ett av fokusområdena är förändringen av välfärden där vi menar att en väsentligt större idéburen andel skulle skapa fokus på småskalig kvalitet i stället för storskalig vinst.

Delade meningar

Grunden för den proposition som regeringen nu förbereder är utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56) som leddes av Samuel Engblom. Den föreslog att kommuner och regioner ska kunna reservera delar av välfärdsmarknaderna så att en tredje, idéburen, sektor växer fram vid sidan av den offentliga och den privata. Utredningen visade också att EU:s regler ger betydligt större möjligheter till bättre utrymme för idéburna aktörer än vad vi infört i vår nationella lagstiftning.

Remissvaren visar på ett starkt stöd för de föreslagna förändringarna. Men föga förvånade är en rad näringslivsorganisationer med Svenskt näringsliv i spetsen kritiska till förslaget. De är rädda för är att ”ett gynnande av idéburen sektor […] obevekligen skulle leda till att effektiva vinstsyftande verksamheter hämmas”.

Att näringslivsorganisationerna vill behålla en modell som gett stora koncerner närmast fritt spelrum är kanske inte förvånande. Men den som vill ha fokus på kvalitet och fler aktörer som både är annorlunda och gör annorlunda har anledning att välkomna utredningens förslag.

Vad folket vill ha

Detta är också en utveckling som svenska folket vill ha. I 2020 års SOM-rapport från Göteborgs universitet sammanfattas deras mätningar på området på följande vis: ”Den svenska allmänheten vill inte först och främst se vinstdrivande organisationer som alternativ till kommuner och regioner, de vill se icke-vinstdrivande, idédrivna organisationer.”

Nu är det dags för politiker i regering och riksdag att handla och visa på utvecklingskraft: Ta utredningens förslag på allvar, fortsätt underlätta för idéburna offentliga partnerskap i praktiken och genomför en ordentlig reform av förutsättningarna för välfärdens aktörer.