LRF: Låt inte bönderna betala för andras klimatmisslyckanden, regeringen
Sveriges skogs- och jordbrukare kan inte tvingas ta ansvar för transportsektorns misslyckande med att nå sina utsläppskrav. Detta samtidigt som jordbruket har en skyldighet att minska sina egna utsläpp. Det skriver Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.
Palle Borgström
Förbundsordförande LRFI morgon kommer klimatutredaren John Hassler att presentera sina förslag för att uppnå både våra nationella klimatmål och EU:s gemensamma. Denna utredning ligger sedan till grund för klimathandlingsplanen som offentliggörs i december. Men redan i torsdags i förra veckan meddelade regeringen att den går vidare med förslaget att sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå under resten av mandatperioden.
Bönderna får betala klimatnotan
En av utmaningarna som Hassler står inför är att omfördela den klimatpåverkan som sänkningen medför till andra sektorer i samhället. Det står nämligen redan klart att målet för inrikestransporterna kommer att slopas. Eller för att använda regeringens egna ord från höstbudgeten: ”Regeringen bedömer att transportmålet inte kan nås med beslutad politik.”
Klimatnotan kan nu i stället hamna i böndernas knä. Vi kan inte acceptera att Sveriges jord och skogsbruk tvingas ta ansvar när transportsektorn nu misslyckas med att nå sina utsläppskrav, samtidigt som jordbruket har en skyldighet att minska de egna. Ytterligare krav kommer i sådant fall att utgöra ett hot mot vår livsmedelsberedskap genom att påverka våra möjligheter att producera mat till konkurrenskraftiga priser. Det i en tid då vi behöver vår inhemska livsmedelsproduktion som allra mest.
Höga kostnader på nödvändiga insatsvaror som diesel, foder och gödsel, tillsammans med snabbt stigande räntekostnader håller tillbaka den hållbara omställningen bland våra medlemmar.
De höga drivmedelspriserna de senaste åren har självfallet slagit mot lönsamheten hos våra medlemmar. Samtidigt är vi djupt oroade över den framtida utvecklingen av biodrivmedel, som vi är starkt beroende av. I en tid där alla sektorer förväntas att elektrifieras är jord- och skogsbruket fortfarande beroende av biobränslen som ett av få realistiska alternativ för en fossilfri omställning.
Hållbarhet är en överlevnadsfråga
Klimatförändringarna är inte längre en avlägsen hotbild; de är här och påverkar redan vår livsmedelsproduktion i Sverige. Efter sommarens extremväder räknar vi exempelvis med att knappt kunna möta den inhemska efterfrågan på spannmål i år, samtidigt som vi kämpar för att säkra tillräckligt med strö och halm till djuren inför vintern.
Inom LRF har vi fastställt ambitiösa hållbarhetsmål, det är helt enkelt en överlevnadsfråga för oss alla. Men vi behöver stöd från politiken för att kunna nå dem. Våra utmaningar inkluderar inte bara klimatet utan lika mycket miljön och den biologisk mångfalden.
Därför uppmanar vi regeringen att inkludera tre viktiga punkter i sin kommande klimathandlingsplan:
- Det är helt avgörande att motverka klimatförändringarna och mildra effekterna av den. Sätt fokus på att uppfylla Sveriges nationella klimatmål och EU:s mål för 2030. Om Sverige inte når dessa riskerar landet att gå miste om 38 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfond, vilket är mer än hela Sveriges klimatbudget. EU:s stöd är prestationsbaserad och avsedda för klimatarbete, det är därför viktigt att de överenskomna målen uppfylls. Ett exempel på ett politiskt initiativ som budgeteras med pengar från återhämtningsfonden är Klimatklivet.
- Inför en biopremie för att göra det mer lönsamt och enklare för våra medlemmar att välja fossilfria drivmedel. Användare av rena biodrivmedel behöver en kostnadslättnad. Jord- och skogsbruket måste minska användningen av fossila bränslen, och behöver därför tydliga incitament för att klara den omställningen. Vi är för närvarande alldeles för beroende av sänkt dieselbeskattning inom jordbruket. Men det är samtidigt viktigt att en utfasning av dieseln sker i nära dialog med det gröna näringslivet. Det är avgörande att ufasningen av dieseln sker utan att det försämrar jord- och skogsbrukets konkurrenskraft.
- Det behöver införas ett nytt stödsystem för investeringar på gårdsnivå med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Ett sådant stödsystem skulle komplettera befintliga initiativ, som Klimatklivet, och möjliggöra utsläppsminskningar av biogena växthusgaser. I den nyligen presenterade metanutredningen lyftes behovet av just långsiktiga och effektiva investeringsstöd. Även Tillväxtanalys har lämnat förslag om ett nytt så kallat Kvävekliv.
Bromsa inte livsmedelsproduktionen
Vi ser att investeringar inom jordbruket minskar just nu. Höga kostnader på nödvändiga insatsvaror som diesel, foder och gödsel, tillsammans med snabbt stigande räntekostnader håller tillbaka den hållbara omställningen bland våra medlemmar. Att i det läget lägga på ytterligare en kostnad på lantbruket riskerar att bromsa den inhemska livsmedelsproduktionen.
Regeringen behöver därför ha ett tydligt fokus på att uppnå klimatmålen. Det finns inget annat alternativ och heller ingen tid att förlora. LRF är redo att vara en del av lösningen på klimatutmaningarna, men för att göra det behöver vi politiskt stöd och rättvisa förutsättningar. Vi kan inte kompensera för andra samhällssektorers misslyckande.