Företagen saknar förtroende för regeringens hantering av elprisstöd

Debatten om det ännu så länge uteblivna elprisstödet till företag pågår för fullt. De frågor som dominerar debatten handlar om regeringens saktfärdighet och om stödets utformning är regelmässig. Det är mycket viktiga frågor – många företag står och faller med elprisstödet. Men vi måste också – här och nu – klara av att se till de utmaningar som hotar vår konkurrenskraft på längre sikt.

En stabil elförsörjning är också en förutsättning för att ställa om och nå klimatmålen till 2030 och 2045.

Långsam hantering av elprisstödet

Stockholms handelskammare har i en ny undersökning, Status Sthlm, tagit tempen på vad företagen i Stockholm-Uppsalaregionen tycker om den förda energipolitiken, på kort och lång sikt.

I kölvattnet av markant ökade elpriser, och de många turer som varit kring elprisstödet till företag, svarar 54 procent av företagen att de helt saknar eller har ett mycket begränsat förtroende för regeringens hantering av elprisstödet till företag.

Andelen som tycker att hanteringen varit bra uppgår till 14 procent.

Resultaten avspeglar den allmänna uppfattningen att hanteringen varit alltför långsam. Det stöd som företagen i bästa fall kan börja söka den 30 maj skulle ha varit på plats i november förra året, enligt löftet i valrörelsen. Därtill råder fortfarande problem med stödets utformning, som grundar sig i maxtaket och att företag som får sin el via fastighetsägare inte själva får söka stödet. Det finns en uppenbar risk att fastighetsägare slår i takbeloppet och att stödet inte kan föras vidare till hyresgäster.

Ett långsiktigt tillväxthot

I undersökningen framgår också att företagen även ser stora orosmoln vid horisonten. Hela 85 procent av företagen i Stockholm-Uppsala tror att effektbristen och de höga elpriserna kommer att hämma Sveriges tillväxt.

Näringslivet i Stockholm och Sverige har länge haft konkurrensfördelar baserat på en stabil energiförsörjning och låga elpriser. Det har skapat nya företag, jobb och lagt grunden för Sveriges välstånd. I dag är situationen förändrad, med höga och volatila elpriser, risker för effektbrist och en osäkerhet kring när nya industrianläggningar kan ansluta sig till elnätet. Oron är befogad. I en tidigare rapport från Stockholms handelskammare framgår att effektbristen riskerar att leda till ett uteblivet produktionsvärde på 500 miljarder kronor fram till 2031 för Stockholmsregionen. Och siffran är naturligtvis betydligt högre om beräkningen görs för hela Sverige.

Fördubblat elbehov

En stabil elförsörjning är också en förutsättning för att ställa om och nå klimatmålen till 2030 och 2045. Elektrifieringen och hela samhällets omställning driver på ett ökat elbehov och redan till 2035 kan vi, enligt Energimyndigheten, räkna med ett fördubblat elbehov, från dagens 140 TWh till 280 TWh. För att möta de ökade behoven krävs en snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät, och utifrån vår undersökning kan vi se att företagen är positivt inställda till en utbyggnad av alla energislag; solkraft (83 procent), kärnkraft (77 procent), havsbaserad vindkraft (64 procent) och landbaserad vindkraft (55 procent).

Det är viktigt att särskilja mellan överordnat och underordnat, och överordnat för näringslivet är att ny elproduktion av alla energislag kommer på plats så snabbt som möjligt. Men handlingskraft saknas. I dag har vi enorma administrativa ledtider för ny elproduktion, exempelvis för vindkraftsprojekt, som inte är långsiktigt hållbara.

Sammantaget toppar energifrågan företagens agenda, både på kort och lång sikt. På kort sikt behöver företagen ta del av elprisstödet snarast möjligt och på lång sikt behövs krafttag från politiken med mer elproduktion av alla energislag. Låt inte den saktfärdiga hanteringen av elprisstödet vara något som karaktäriserar arbetet med att tackla våra nu akuta långsiktiga utmaningar. Tiden för tillståndsprocesserna behöver kortas ner betydligt. Det ökade el- och effektbehovet får inte bli en bromskloss för företags produktion och pågående omställning. Vi efterfrågar därför handlingskraft och ökad takt med mer energiutbyggnad av alla energislag.