"Några böcker som syns i en korridor är inget skolbibliotek"
DEBATT. Att hitta, sålla och sortera bland information är en kärnkompetens hos bibliotekarier. Detta är kunskaper som vi måste rusta våra barn med, skriver Annika Hirvonen (MP).
Annika Hirvonen (MP)
Riksdagsledamot, skolpolitisk talesperson och språkrörskandidat
Friskolornas riksförbunds vd:s uttalanden understryker varför lagstiftningen måste ändras om skolbibliotek: "Det finns många olika typer av lösningar. Som att man har lättillgängliga böcker i korridoren. Då ser man dem hela tiden, till skillnad från om man har dem i ett specifikt rum."
Det är tyvärr inte det minsta överraskande att organisationen för de friskolor som vill maxa vinsten till ägarna reagerar när kraven i lagstiftningen föreslås bli tydligare. Det är ju dyrare att anställa en utbildad skolbibliotekarie och ha utrymmen där böcker och digitala resurser samlas, än vad det är att ställa ut böcker i korridoren.
Men om vi lyfter blicken från Ulla Hamiltons vinstkalkyler: Vilket samhälle vill vi skapa? Vad vill vi att våra barn ska bära med sig efter tio år i grundskolan? Intresset för läsning går ner i Sverige, mer än i andra OECD-länder. Den som inte tycker om att läsa, läser mindre och får svårare att lära sig genom att just läsa. I en tid när fler behöver lära sig mer måste vi prioritera läsningen.
Kunskap hotas
När informationsflödet är stort, information enkel att manipulera och fakta ses som relativ blir det svårt att orientera sig.
Annika Hirvonen (MP)
Riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson
Samtidigt ser vi hur demokratin utmanas när trovärdiga källor och tyckanden blandas och det blir allt svårare för våra unga att sortera. Händelserna i USA där beväpnade extremister bröt sig in i den amerikanska demokratins hjärta är en väckarklocka för var och en som försvarar demokratin. De lögner som spreds inför demonstrationerna har en direkt koppling till attacken. Även i Sverige ser vi hur kunskap och forskning relativiseras och till och med hotas.
Det är mot denna bakgrund som de nya förslagen om skolbibliotek måste ses. Utredningens förslag handlar om att alla elever ska ha tillgång till bibliotek på den egna skolan, och att dessa ska vara bemannade med utbildade bibliotekarier. Små skolor ska i stället kunna samarbeta med andra bibliotek.
Lär barn även källtillit
Det är inte bara presidenter som kan sprida osanna budskap i sociala medier. Dessa plattformar öppnar upp för människor att delta i samhällsdebatten och sprida information och åsikter som aldrig tidigare i historien – på gott och på ont. Tröskeln för att ett budskap ska ta fart och nå miljoner har sänkts och i sociala medier har filtren blivit färre eller helt försvunnit.
Förmågan att kunna se igenom fake news och att förhålla sig kritisk till källor och budskap är helt avgörande i dag. Men frågan är om vi inte har missat det andra sidan av myntet – kunskapen om vilka källor vi kan lita till.
Vi behöver självklart källkritik i vårt samhälle. Men vi måste även lära våra elever källtillit – vilka källor och uppgifter vi kan lita på. Den institution i samhället som har störst kompetens inom området är våra bibliotek. Att hitta, sålla och sortera bland information är en kärnkompetens hos bibliotekarier. Detta är kunskaper som vi måste rusta våra barn med redan från start.
Stärk skolbibliotekens ställning
Skolbibliotek borde vara en självklarhet på varje normalstor skola i landet, precis som utredningen föreslår. I dagens marknadsskolsystem drivs dock både friskolor och kommunala skolor till ständiga besparingar. De vinstdrivande friskolorna i syfte att dela ut vinst till sina ägare och de kommunala skolorna för att deras kostnader ökar när de billigaste eleverna sållas ut och klassrummen inte längre är fulla. En olycklig konsekvens är att verksamheter som inte är krav i lagen prioriteras bort, även när de är viktiga.
När informationsflödet är stort, information enkel att manipulera och fakta ses som relativ blir det svårt att orientera sig. Vem ska man lita på? En demokrati behöver en aktiv samhällsdebatt, och för det krävs att vi alla vet vilka källor vi kan lita till. Att satsa på barn och ungas läsning är en investering i vår gemensamma framtid och en förutsättning för en levande demokrati. Därför är det viktigt, inte minst i tider som dessa, att stärka och utveckla skolbibliotekens ställning.