Näringslivets kompetensbrist är ett hot mot klimatomställningen

Senast år 2045 ska nettot av Sveriges koldioxidutsläpp vara noll. För att det ska bli verklighet krävs flera saker, som tillgång till fossilfri energi och effektiva tillståndsprocesser. Men klimatomställningen fordrar också en väl fungerande kompetensförsörjning. Som ett led i att lösa kompetensbristen presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2022 ett klimatkompetenslyft omfattande 100 miljoner kronor – pengar som nu ska fördelas.

Kompetens saknas

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova har fått i uppdrag att fördela resurserna och Svenskt näringsliv presenterar därför ett antal förslag på hur detta bör ske för att säkerställa att Sverige inte missar en viktig möjlighet att säkra tillgång till rätt kompetens och därmed påskynda klimatomställningen. Utvecklingen av fossilfritt stål, tillverkning av litiumjonbatterier och koldioxidlagring är några exempel där svenska företag visar vägen i klimatomställningen. Det finns stora vinster med detta, bland annat att klimatomställningen i stort påskyndas och att innovativa teknologier kan exporteras till andra länder. Men näringslivets kompetensbrist hotar en fortsatt positiv utveckling.

För att komma tillrätta med kompetensbristen behövs ett helhetsgrepp av omfattande och långsiktiga insatser för hela utbildningssystemet, från grundskola till högskola. 

I så mycket som tre av fyra branscher hindras omställningen. Några branscher där rekryteringsproblemen redan i dag i hög grad försvårar klimatomställningen är industrin, installation, tech och transport. Gemensamt för dessa branscher är att de är särskilt avgörande för att kunna ställa om samhället. Särskilt saknas kompetens inom automatisering, energi, el, hållbar byggnation, processteknik, digitalisering (programmering och AI) samt matematik.

De mest efterfrågade insatserna från branscherna själva är fler korta, relevanta kurser på yrkeshögskolenivå tätt följt av relevanta utbildningsplatser på yrkeshögskolenivå. Andra eftertraktade insatser är särskilda kurser för fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma på högskolenivå – det så kallade livslånga lärandet.

Satsa mer på yrkeshögskolan

I budgetpropositionen för 2022 avsattes 100 miljoner kronor för åren 2022-2024 på kompetenslyft för klimatet. Svenskt Näringsliv föreslår att satsningen fördelas på följande sätt:

• Avsätt 30 miljoner kronor till efterfrågade utbildningsplatser för korta kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan. Efterfrågan på korta kurser inom yrkeshögskolan är stor. Svenskt näringsliv anser därför att 30 miljoner kronor av satsningen bör avsättas för efterfrågade utbildningsplatser inom korta kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan, som syftar till att stärka kompetens för klimatomställningen inom de branscher där behoven är som störst. Det handlar om att yrkesverksamma eller individer som står nära arbetsmarknaden kan rustas för att bistå i omställningen.
• Säkerställ att högskolans utbud av fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma ökas med 50 miljoner kronor
  Högskolans utbud av fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma ökas med 50 miljoner kronor, vilka ska avsättas till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), som finansierar forskning och kompetensutveckling som sker i samverkan, för utbildningar som bidrar till att stärka klimatkompetensen. Svenskt näringsliv föreslår att KK-stiftelsen ska fördela resurserna i enlighet med dess stadgar. Därtill är det centralt att universitet och högskolor samverkar med näringslivet för att garantera ett relevant kursutbud. Flexibel studietakt, digital undervisning samt att deltagarna kan läsa hela kurspaket, enstaka kurser eller enskilda moduler förordas.
• Utöka och förbättra försöksverksamheten med branschskolor med 20 miljoner kronor
  Genom en satsning på klimatkompetens kan försöksverksamheten på branschskolor utökas och förbättras. Nya branschskolor skulle kunna starta inom områden som till exempel elektrifiering, teknisk isolering och additiv tillverkning. Flera lämpliga skolor finns inom dessa områden och kan fungera som nav för att avhjälpa bristen på klimatkompetens. Därtill behövs en extra satsning på befintliga branschskolor, till exempel för elkraftsmontörer i Åsbro.

Reformera utbildningssystemet

Regeringens kompetenslyft för klimatet är en välkommen satsning – men den är tillfällig. För att komma tillrätta med kompetensbristen behövs ett helhetsgrepp av omfattande och långsiktiga insatser för hela utbildningssystemet, från grundskola till högskola. Utbildningssystemet måste reformeras för att bli mer flexibelt, relevant och dimensionerat efter arbetsmarknadens behov. Då kan vi på allvar lösa kompetensbrisen och accelerera klimatomställningen.