Nationella satsningar på elevhälsan och BUP krävs i Ukrainakrigets spår

Vi har ingen aning om hur länge kriget i Ukraina kommer att pågå, om det kommer att sprida sig och eskalera. När en icke försumbar del av Ukrainas befolkning flyr landet för att finna en fristad är Sverige en sådan. Ingen vet heller hur länge flyktingarna som just nu anländer till Sverige kommer att stanna i vårt land. En del kommer att dra hem till sitt älskade Ukraina när kriget är över, oavsett hur långt och utdraget det blir. Andra rotar sig här. Livet pågår under tiden de är här. De träffar kärleken, börjar jobba, får en ny tillhörighet. När freden kommer är deras land och människorna förändrade för alltid.

Är beredskapen god?

De som flyr Ukraina ska inte komma till ett tomrum eller en väntplats. De måste få möjlighet till god utbildning när de är här. Hur förberett är Sverige på att på ett bra sätt ta emot människorna som just kommit och som är på väg hit? Har skolornas huvudmän gjort sina hemläxor sedan flyktingkrisen 2015-16? Av alla enkäter, kvalitetsutvärderingar och erfarenheter som gjordes då, vad lärdes? Vad har omsatts i verkliga förändringar?

De unga ukrainarna som kommit hit ska inte bara överleva, de ska fortsätta att leva.

På vissa håll har det börjat rekryterats lärare i svenska som andraspråk, ukrainska och studiehandledare i ukrainska. Det behövs onekligen mer pedagogisk personal med adekvat utbildning. Gott så. Skolan ska ta ett stort ansvar, men skolan kan inte göra allt.

Ungas psykiska mående

Utbildningsmässigt kommer det att vara en rejäl utmaning att ta emot många människor på kort tid. Men frågan är om inte den utmaningen är en västanfläkt mot den som handlar om att tillgodose att barn och unga får det sociala stöd och den psykologiska hjälp de behöver.

Karaktären på kriget i Ukraina, vårt geografiska läge i relation till Ukraina och Ryssland, vår säkerhetspolitiska position och vår egen sårbarhet påverkar och gör att svenskar intresserar sig mycket för kriget. Vi läser mer om det, talar mer om det och oroas mer över det än konflikter som pågår eller pågått längre bort. I traditionella och sociala medier delas bilder, texter och nyheter dygnet runt. Detta kommer att påverka de ukrainska barnen och ungdomarna som kommit hit.

Vad gör det med en ung människa att tvingas bryta upp och hals över huvud fly från sin egen gata och trygghet? Vad gör det med ett barn att få se sin hemstad bombad, sitt kvarter utbränt eller höra talas om massgravar och avrättningar av civila på platser där man själv varit och just levt sitt liv? Trauman som skedde i förra veckan eller som sker just nu måste processas och bearbetas. Samtidigt ska de rätta in sig i den vardag som vårt samhälle erbjuder, med skola och utbildning.

Nationella satsningar

Den psykiska ohälsan bland barn och unga är stor. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är redan omvittnat långa. Mot bakgrund av det som nu sker, kommer pressen öka ytterligare på elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin.

Det är bara att hoppas att lärdomar och slutsatser som drogs efter förra flyktingvågen har omsatts i praktiken så att skolans huvudmän och Sveriges regioner nu är någorlunda redo. Men för att möta de växande utmaningarna måste det till rejäla nationella satsningar på skolhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin.

De unga ukrainarna som kommit hit ska inte bara överleva, de ska fortsätta att leva.