Polisen måste också följa grundlagarna

Den iranske före detta åklagaren Hamid Noury står åtalad för folkrättsbrott och en lång rad mord på regimmotståndare i hemlandet. Morden begicks i det ökända Evinfängelset i Teheran under några veckor 1988. Processen mot Hamid Noury förs däremot i Stockholm. Hamid Noury lurades att resa till Sverige 2019 och greps då.

För folkrättsbrott kan även svenska åklagare åtala, oavsett var i världen brotten begåtts. Hamid Nourys regim må fortfarande plåga och döda människor som vill ha ett annat Iran än det han symboliserar. Men för åtminstone en av bödlarna verkar straffet vara inom räckhåll.

Den 14 juli 2022, måhända ett extra passande datum för en revolutionär vars revolution urartade i massavrättningar, dömdes Hamid Noury av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse. Hamid Noury har dock överklagat, just med hänvisning till att svensk rätt enligt honom skulle sakna jurisdiktion.

Vid Attunda tingsrätt i Sollentuna har hovrättsförhandlingarna pågått under vintern. När TV 4:s fotograf härom dagen filmade utanför rättegångssalen på Attunda hände något som påminner om att det inte räcker att att ha demokrati – den behöver också försvaras. Sedan 2019 är det förbjudet inte bara att filma och fotografera i rättssalar, utan också att ta bilder in genom en öppen dörr. Poliser på plats ansåg att fotografen brutit mot den lagen. Så långt inga problem – men de tvingade henne att lämna ifrån sig videokamerans minneskort.

Det enda rimliga är att vägra

Genom att göra det utsätter polisen inte bara en tv-fotograf för en helt onödig kränkning under arbetet – man riskerar också att bryta mot det skydd som källor åtnjuter enligt grundlagen. En journalist som tar emot information uppgiftslämnaren vill ska publiceras är skyldig att hålla källan hemlig om den inte uttryckligen är med på att framträda öppet. Fängelse finns i straffskalan. Tekniska kunskaper i hur källor ska skyddas när alltmer kommunikation och arkivering sker digitalt på allt fler plattformar måste ständigt uppdateras.

I väldigt speciella fall kan en domstol upphäva källskyddet, men journalisten kan givetvis fortfarande vägra – och ta följderna av det. Personligen anser jag att det är det enda rimliga att göra i det läget.

Vad som i alla händelser aldrig ska inträffa är att poliser tvingar till sig material som skulle kunna omfattas av källskydd på grund av en lagöverträdelse som på sin höjd ger böter.

Det är inte för mycket begärt att även polisen i vårt land respekterar grundlagarna fullt ut.  

Det handlar alltså inte specifikt om att det på minneskortet kan finnas otillåtna bilder på en rättssal genom en dörröppning – utan vad mer som eventuellt kan finnas på samma minneskort som ingen annan än fotografen har med att göra. Ja, källskydd gäller i högsta grad även gentemot kollegor och arbetskamrater förutom de som behöver känna till sådana detaljer.

Inte första gången

Det är heller inte första gången något liknande sker – ens i år. Den 3 juni förra året omhändertogs två journalister som bevakade en klimataktion i Stockholm. Deras utrustning genomsöktes av polis. Händelsen anmäldes av Journalistförbundet och Reportrar utan gränser, och Justitiekanslern inledde en förundersökning om brott mot efterforskningsförbudet och tjänstefel.

Den 22 augusti var det dags igen i Stockholm – en annan klimataktion och andra journalister. Denna gång greps journalisterna. Deras minneskort beslagtogs, och de fick tillbaka dem först på kvällen när de släppts.

Sverige är inte Iran, och svensk polis är förvisso något annat än de organisationer som formellt innehar motsvarande funktion i den islamiska republiken.

Det är inte för mycket begärt att även polisen i vårt land respekterar grundlagarna fullt ut.