Regeringen behöver prioritera välfärden framför nya jobbskatteavdrag

I dag presenterar finansministern regeringens ramar för budgetpropositionen 2024. Vi befinner oss i ett tufft ekonomiskt läge där det är extremt viktigt att göra rätt saker. Finanspolitiken måste utgå från tydliga prioriteringar.

TCO:s medlemsförbund organiserar tillsammans 1,2 miljoner människor i både privat och offentlig sektor, och vi menar att det i detta läge behövs en kombination av tre åtgärder: Höjda statsbidrag till välfärden, resurser för att klara klimatomställningen och utbildningssatsningar för omställning.

Vi anser att dessa prioriteringar behöver gå före ytterligare jobbskatteavdrag och nya, breda skattesänkningar.

Samhället måste fungera

Det absolut viktigaste för stora löntagargrupper är att samhället fungerar. Att man får vård i tid och när man behöver det. Att skolorna fungerar.

Det absolut viktigaste för stora löntagargrupper är att samhället fungerar. Att man får vård i tid och när man behöver det. Att skolorna fungerar. Att äldreomsorgen är värdig.

En sämre välfärd är en förlustaffär för alla. Men vård, skola och omsorg är områden där kraftiga neddragningar står för dörren till följd av stora kostnadsökningar. Regionernas förväntade underskott i år ligger på en högre nivå än under 90-talskrisen. Situationen riskerar att skapa sådana brister i arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal att den långsiktiga kompetensförsörjningen försvåras. Självklart påverkar det människor som söker vård. Därför bör en stor del av tillgängligt reformutrymme gå till att stärka upp och säkra en fungerande välfärd.

Det andra området som kräver åtgärder är klimatet. TCO vill se satsningar och höjda ambitioner när det kommer till klimatanpassning och grön omställning. Kommuner och regioner måste ges förutsättningar att möta de klimatförändringar som sker allt snabbare. Den gröna omställningen måste ske snabbare, och människor måste rustas för de nya gröna jobb som växer fram.

Ett hot mot den ekonomiska utvecklingen

Arbetsmarknaden är fortsatt stark. Sysselsättningen ökar fortfarande, inte minst bland utrikes födda. Men arbetskraftsbrist och rekryteringssvårigheter är hinder inom breda sektorer. Bristen på kompetensförsörjning är snarast ett hot mot den ekonomiska utvecklingen och därför måste regeringen göra mer för att fixa matchningen. Om arbetslösa ska komma i arbete, företag hitta personal med rätt kompetens och yrkesaktiva utvecklas genom hela arbetslivet så krävs det en sammanhållen kompetensförsörjningspolitik.

Dagens situation riskerar att underminera hela reformens legitimitet.

Det nya omställningsstudiestödet är en historisk reform som har potential att bli den viktigaste lösningen på den kompetensförsörjningskris vi står mitt i. Men CSN behöver resurser för att hantera den stora mängden ansökningar. Dagens situation riskerar att underminera hela reformens legitimitet.

Utbildningssystemet behöver fortsätta rustas genom att högskolan ges ett tydligt omställningsuppdrag, Yrkeshögskolan och yrkesvux måste få tillskott på ett sätt som innebär förutsättningar att planera och genomföra utbildningarna. För att öka sysselsättningen bland dem som står utanför arbetsmarknaden behövs en arbetsmarknadspolitik som är effektiv och träffsäker genom att insatser av utbildning, språkträning och andra fördjupade arbetsmarknadsinsatser riktas specifikt mot den grupp det gäller.

Inte läge

Givet de tre prioriteringarna och det tuffa ekonomiska läget så är nu inte rätt tid för ytterligare ett jobbskatteavdrag. Riktade stöd mot de mest ekonomiskt utsatta hushållen, liksom anpassade insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden är mer effektivt. 

Regeringen bör prioritera reformer som är viktiga både här och nu, och på längre sikt. Som gör att fler är anställningsbara, som bidrar till klimatomställningen och gör att välfärden säkras.