"Regeringen har svikit Sveriges studenter"

I veckan har alla som sökt till högskolan fått antagningsbesked inför höstterminen 2018. Samtidigt som vi gratulerar alla blivande studenter vill vi belysa några av de problem som är i stort behov av att lösas. En stor del av Sveriges studenter examineras utan att vara behövda på arbetsmarknaden medan andra snabbt blir medvetna om att de saknar den kunskap deras yrke kräver. I stället för att genomföra välbehövliga förändringar har den rödgröna regeringen minskat anslaget till högskolan med drygt två miljarder kronor. Sveriges studenter förtjänar en regering som på allvar tar itu med de problem vi står inför.

Krisen i vården, problemen i skolan och den höga graden ouppklarade brott är ett faktum. Samtidigt varnar svenska företag om att bristen på kompetent arbetskraft riskerar att flytta deras verksamhet ut ur Sverige. Allt detta kan härledas till kvalitetsbrister inom den högre utbildningen. SACO Studentråd har tidigare vittnat om att trettio procent av alla nyutexaminerade i Sverige inte får ett jobb som motsvarar deras utbildning. Det är dags att lägga fyra förlorade år bakom oss och blicka åt de problem nästa regering måste lösa.

1. Sveriges utbildningar måste motsvara arbetsmarknadens krav

För att man ska vara trygg på arbetsmarknaden efter fullgjord examen, behöver utbildningen både teoretiska och praktiska inslag av hög kvalitet. Det är inte ovanligt att praktiska utbildningsmoment uteblir under utbildningen, och i de fall de erbjuds hamnar det ofta i slutet av utbildningen. För att nå dit behöver samarbetet mellan högskolan och arbetsmarknaden öka.

En större samverkan mellan akademin och arbetslivet behövs för att vi inte ska halka efter i en internationell bemärkelse. I en tid då personer och kapital i allt mindre utsträckning begränsas av hinder, behöver vår högre utbildning fokusera på att vara internationellt konkurrenskraftig.

Där sitter näringslivet och deras efterfrågan på lösningarna. Genom att näringslivet och våra lärosäten samarbetar mer, får studenter en större möjlighet att förvärva de kunskaper som krävs när de möter arbetsmarknaden efter sin examen. Oavsett om det gäller ett relevant kursutbud eller tillgängligheten till praktiska moment under utbildningens gång.

2. Det måste löna sig att studera vidare

Brytpunkten för den statliga inkomstskatten måste höjas samtidigt som värnskatten måste tas bort. Trots brist på kompetent arbetskraft inom de yrkesgrupper som tidigare har nämnts straffbeskattas dessa yrken med en marginalskatt som ofta överskrider 70 procent. Det är inte bara en personlig förlust för den som utbildat sig och gjort rätt för sig, det är också vansinnigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv då det är just denna kompetens som behövs allra mest. Högre utbildning måste löna sig.

I dag går en alltför stor del av arbetsgivaravgiften direkt till staten, den så kallade allmänna löneavgiften, snarare än att komma till den anställda genom dels ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift. För att på allvar minska skattetrycket ska löneavgiften avskaffas så att hela arbetsgivaravgiften kommer arbetstagaren till dels, inte staten.

3. Utbildningskvaliteten måste premieras framför antalet examinerade studenter

Högskolornas finansiering till grundutbildningar baseras på antalet förstagångsregistrerade och fortsättningsregistrerade studenter samt summan av alla presterade högskolepoäng under ett kalenderår. Systemet premierar således ett stort antal studenter och hög genomströmning.

Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, menar att detta lett till en urholkning av den högre utbildningen. Klasserna har blivit större samtidigt som undervisningstiden och lärarnas tid för förberedelser har minskat. Att få svenska högskolor återfinns i rankningar av Europas bästa universitet trots att vi nästan spenderar mest resurser per capita i hela Europa är tyvärr därför inte så chockerande.

Ett nytt finansieringssystem där utbildningens kvalitet sätts i centrum är därför avgörande. I en sådan reform bör de ledande orden vara lärosätenas ansvar och autonomi. Här föreslår vi att högskolorna ska ha huvudansvaret för antagningen till de egna utbildningarna. Exempelvis genom relevanta och anpassade antagningsprov så att studenternas förkunskaper tydligt möter utbildningarnas krav och behov.

Lång väg av reformer

Högskolan behöver reformeras för att ge fler studenter möjlighet att matcha arbetsmarknadens krav och nå drömjobbet. Ett tätare samarbete med arbetslivet, ökad lönsamhet för Sveriges akademiker och mer autonoma lärosäten är några av lösningar som på allvar kan göra skillnad. Vägen är lång, men med en alliansregering vid makten och en mer frihetsinriktad politik är vi övertygade om att det blir en ljusnande framtiden för oss studenter.