Debatt

Replik: Att stoppa hedersförtryck är viktigare än terminologin

Vi som jobbar med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck måste hjälpas åt med att bygga förtroende och hållbara relationer så att både unga och vuxna vågar söka stöd. Det skriver Zenobia Rizvi, verksamhetschef Somaya och Rúna í Baianstovu, författare, socionom och lektor i socialt arbete vid Örebro universitet, i en replik.

Sättet vi pratar om hedersrelaterat våld har betydelse för om den våldsutsatta personen vågar söka stöd i ett samhälle som uttrycker negativa åsikter om deras kultur, religion och etniska tillhörighet, skriver debattörerna.
Sättet vi pratar om hedersrelaterat våld har betydelse för om den våldsutsatta personen vågar söka stöd i ett samhälle som uttrycker negativa åsikter om deras kultur, religion och etniska tillhörighet, skriver debattörerna.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Efter att vi skrev en artikel i Expressen om varför det kan vara problematiskt att använda begrepp som hederskultur har vi fått kritik från representanter från GAPF. Vi jobbar dagligen med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck inom såväl praktik som forskning. Somaya stödjour stöttar vuxna och barn som utsätts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, och Rúna í Baianstovu har forskat och skrivit böcker och artiklar om problemet i nära 20 år.

Skadligt med aggressiv retorik

Syftet med vår artikel var att betona behovet av ett inkluderande förhållningssätt för att bekämpa hedersrelaterat våld, i stället för det endimensionella och våldsamma förhållningssätt som uttrycket ”krossa hedersvåldet” representerar. Vårt fokus är att bygga förtroende och relationer för att personer som är utsatta ska våga söka hjälp. Det kan bli svårt när samhället signalerar att det är något fel på ”kulturen” man ser som sin egen.

En aggressiv retorik riskerar att ytterligare stigmatisera redan stigmatiserade grupper, och bidra till att utsatta personer inte söker stöd. Vi vill uppmuntra alla att fråga sig: Hur kan vi arbeta för att motverka våldsutsatthet bland redan utsatta grupper utan att bidra till ytterligare stigmatisering?

En aggressiv retorik riskerar att ytterligare stigmatisera redan stigmatiserade grupper, och bidra till att utsatta personer inte söker stöd.

I artikeln skrev vi om det problematiska samtalet om hedersrelaterat våld och förtryck, men GAPF:s respons gör gällande att vi förnekar våldets och förtryckets existens. Det är en förvrängning av vårt budskap och en ofruktbar strategi som förpassar samtalet till en återvändsgränd.

Bredda perspektivet i hedersdebatten

Vårt fokus är hur vi bäst kan stötta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Kärnan i artikeln var att visa hur hård retorik hindrar utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck från att söka hjälp. Sättet vi pratar om hedersrelaterat våld har betydelse för om den våldsutsatta personen vågar söka stöd i ett samhälle som uttrycker negativa åsikter om deras kultur, religion och etniska tillhörighet. Det kan också leda till att utsatta inte får rätt stöd när de söker hjälp. Det visar olika vetenskapliga studier som bygger på både professionella och utsattas erfarenheter. Det visar även våra dagliga kontakter med utsatta personer på Somaya stödjour.

Vårt förhållningssätt handlar om mer än terminologi. Vi utesluter inte den patriarkala kulturen som en del av problemet. Däremot är vi, och många andra statligt finansierade kompetens- och resurscentrum, eniga om behovet av att bredda perspektivet. Det kräver att vi samtidigt ser de samhälleliga faktorer som förstärker och upprätthåller de patriarkala strukturer som hedersnormer är uttryck för och använder det vi ser i både det förebyggande och det akuta arbetet.

Sätt målgruppens behov i fokus

Alla vi som jobbar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck måste hjälpas åt med att bygga förtroende och hållbara relationer så att både unga och vuxna vågar söka stöd. Det är därför avgörande att vi kritiskt granskar hur vi diskuterar dessa frågor och att vi fokuserar på individen och våldet. För Somaya har denna väg varit den mest konstruktiva och möjliggjort att vi har kunna skydda och stötta över 25 000 personer under våra 25 år.

Ett öppet samhälle kännetecknas av en fri och öppen debatt, även inom hedersområdet. Debatten om hedersrelaterat våld och förtryck blir dock bara fruktbar när vi håller målgruppens tydligt uttryckta behov i fokus. Känner de berörda att de blir hörda och förstådda? Får de den hjälp de behöver för att kunna få ett liv fritt från alla former för våld?

Vi bör alla fråga oss vad vi kan göra för att svaret på dessa frågor ska bli ett självklart ja.

Läs tidigare inlägg i debatten

Att förneka begreppet ”hederskultur” är vedervärdigt

Det har gått över två decennier sedan mordet på Fadime. Fortfarande väljer människor att problematisera begreppet hederskultur, nu senast verksamhetschefen vid Somaya stödjour och författare och forskare vid Örebro universitet. Det är vedervärdigt, skriver företrädare för GAPF. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024