Replik: Public service är inget hot mot dagspressen

SVT tror på både ett starkt public service och starka privata medier och vi arbetar aktivt för att bidra till den samexistens som gynnar publiken allra bäst. Bland annat har vi tydligt fokus på videopubliceringar och utveckling av videoformat, restriktivt användande av andra mediers egna nyheter och erbjudanden till andra tidningshus om att lägga ut våra direktsändningar från presskonferenser och nyhetshändelser. Så länge vi själva har rättigheter till material delar vi gärna med oss och vår valkompass användes av fler än 45 andra redaktioner.

Forskare drar andra slutsatser än Tidningsutgivarna

Svenska och internationella forskare drar helt andra slutsatser än TU i sin rapport. Forskningen är tydlig: public service-medier utgör inte ett hot mot dagspressens digitala affärsmodeller.

I en studie från 2020 prövar ett team av tyska, engelska och amerikanska forskare om det finns ett samband mellan public service relativa styrka och betalningsviljan för digitala nyheter i ett stort antal europeiska länder. Slutsatsen är att det finns ”lite till inget” stöd för argumentet att public service tränger ut kommersiella medier.

Maria Norbäck, docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet, skriver: ”Det verkar helt enkelt vara bra för den kommersiella mediebranschen att man har välfungerande och professionella public service-medier. Det blir en slags konkurrens mot toppen när det gäller innehållets kvalitet som gagnar medborgarna.”

En färsk studie (2021) från norska Medietilsynet visar att NRK bidrar positivt till mångfalden på norsk mediemarknad. 

Rapporten svår att kommentera

Delar av TU:s konsultrapport är svår att kommentera. Vi invänder till exempel mot metoden att jämföra antal ord i en text med längden på en video. Det är en märklig övning som publicister borde hålla sig för goda för. Den information som rörlig bild förmedlar är helt enkelt mycket tätare än en skriven text. Och som TU väl vet så är en digital publik, som tar del av nyheter i mobiltelefonen, sällan intresserad av videoklipp som är längre än en minut.

TU hävdar ett för stort fokus på text men nämner inte att SVT Nyheter sänder timslånga livesändningar varje dag. Inte heller nämner man att en stor andel av SVT Nyheter online numera består av det som kallas videosnurror, som enbart innehåller video förutom en kort rubrik. Eller alla de dokumentärer som publiceras enbart digitalt, som Diamant Salihus 25 minuter långa granskning av brottsmisstänka som gömmer sig i Turkiet.

Text är inte heller nytt för SVT, vi har erbjudit nyheter på Text-TV sedan 1979. 

Textlängden har inte ökat

Vi delar TU:s synpunkt om att vi bör hålla nere längden på våra texter. SVT:s strategi är därför att ha en begränsning här, just för att ta hänsyn till andra mer textbaserade medier. Det är viktigt att veta att medan utbudet av video har exploderat så har artikellängden på SVT Nyheter, enligt TU, inte ökat sedan 2017.

Men text behövs i en multimedial nyhetstjänst och vi förutsätter att TU inte vill begränsa SVT Nyheters möjligheter att vara snabba i viktiga nyhetslägen. Ibland finns helt enkelt inga bilder direkt när något inträffat.

Ibland – som blir allt vanligare i sportens värld – har vi inte heller rättigheter till bilderna. I ett nyhetsläge kan det även dröja innan vi har utsända på plats som levererar rörligt material.

Text är inte heller nytt för SVT, vi har erbjudit nyheter på Text-TV sedan 1979.

Vi är ingen tidning

SVT Nyheter är ingen nättidning med ledare, åsikter, personliga texter och långa reportage. Vi är en videodriven multimedial nyhetstjänst. Vi hävdar att vi är Europaledande när det gäller videoutveckling och vi vågar till och med påstå att inget public service-bolag i Europa har en lika hög andel video som SVT.

TU blickar mot EU för att begränsa svensk public service. Vi tror inte att det är rätt väg att låta EU besluta om svensk mediepolitik. SVT ser istället fram emot en fortsatt nära dialog med den svenska dagspressen.

Vår slutsats är, nu liksom tidigare, att Sverige och svensk demokrati mår bäst av kombinationen av starka public service-företag och livskraftiga kommersiella medier. Nyhetskonsumtion är inte ett nollsummespel där den enes bröd är den andres död. Tillsammans har public service och andra medier kunnat stimulera en nyhetsanvändning som är bland de högsta i världen.

Sverige behöver sannerligen inte mindre nyhetsjournalistik i dessa tider, utan mer.