Debatt

Roche: Sjukvårdsregionråd är positivt inställda till ökat nationellt ansvar

Svensk hälso- och sjukvård möter ett antal betydande utmaningar, brist på personal, stora budgetunderskott, ojämlikhet i hälsa, bristande tillgång till nya behandlingar och utmaningar att finansiera och introducera nya läkemedel. Svenska patienter får i många fall vänta orimligt länge på nya innovativa behandlingar, och tillgången avgörs ofta av bostadsort. Det skriver Tobias Lundin Gerdås, ansvarig för samhällskontakter, Roche AB.

”Undersökningen visar att 16 av 21 tillfrågade regionpolitiker är positivt inställda till en nationell ansvarsfunktion för finansiering och introduktion av nya behandlingar”, skriver debattören. Andra områden som pekas ut är sådana som gemensamt ambulansflyg. 
”Undersökningen visar att 16 av 21 tillfrågade regionpolitiker är positivt inställda till en nationell ansvarsfunktion för finansiering och introduktion av nya behandlingar”, skriver debattören. Andra områden som pekas ut är sådana som gemensamt ambulansflyg. Foto: Johan Nilsson/TT, Pressbild/Roche AB
Tobias Lundin Gerdås
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Situationen kräver nya lösningar, och en fråga som diskuteras alltmer intensivt är hälso- och sjukvårdens organisering i 21 regioner och huruvida detta system är det mest optimala. Regeringen har därför tillsatt en parlamentarisk utredning, en Vårdansvarskommitté, med uppdrag att utreda ett eventuellt ökat nationellt ansvar och styrning av hälso- och sjukvården. I kommittén är riksdagens åtta partier representerade.

Vårdansvarskommittén står inför ett mycket viktigt uppdrag och en unik möjlighet.

Bostadsort bör inte avgöra 

Nyligen genomförde Novus en unik opinionsundersökning bland ansvariga politiker för hälso- och sjukvården från de 21 regionerna i syfte att undersöka hur regionpolitiker ser på ett förstatligande av vården eller ökad nationell styrning. Undersökningen är genomförd på uppdrag av oss på läkemedelsföretaget Roche. Resultatet visar att en stark majoritet är för en mer nationell styrning av vården inom ett flertal områden. Men att intresset för ett förstatligande är litet.

Ett samlat nationellt ansvar skulle också potentiellt kunna avlasta vissa regioners mycket ansträngda ekonomiska situation.

Undersökningen visar exempelvis att 16 av 21 tillfrågade regionpolitiker är positivt inställda till en nationell ansvarsfunktion för finansiering och introduktion av nya behandlingar, exempelvis särläkemedel. Detta visar på behovet av en samordnad nationell strategi för att hantera nya och ofta kostsamma behandlingar. Systemet i dag för introduktion av nya läkemedel är krångligt och innebär betydande risker för patienter att tillgången till läkemedel avgörs av var man bor. Att staten tar ett större ansvar kan bidra till att säkerställa en jämlik tillgång till effektiva behandlingar för alla – oavsett var i landet man bor. 

Det är i grunden inte rimligt att bostadsort ska avgöra patienters tillgång till tidig diagnos, innovativa läkemedel och god vård.  

En samlad nationell hantering av läkemedel skulle också förenkla ett system som i dag skiljer läkemedel beroende på om patienten får läkemedlet inom sjukvården eller via apotek. Ett samlat nationellt ansvar skulle också potentiellt kunna avlasta vissa regioners mycket ansträngda ekonomiska situation.

Undersökningen visar att en klar majoritet på 17 av 21 regionpolitiker anser att staten bör ta större ansvar för läkemedelsbehandlingar finansiellt och strukturellt. Detta är en tydlig signal om att det finns en regional politisk enighet, från såväl borgerliga som rödgröna partier, om behovet av ökat nationellt ansvar och styrning av vården. Särskilt avseende nya innovativa läkemedel som kräver investeringar här och nu för patienterna, och som på sikt ger stor samhällsnytta.

Säkerställa effektiv resursanvändning

Undersökningen pekar också på tre andra områden där regionpolitikerna ser positivt på ökat nationellt ansvar och styrning:  IT-utveckling och digitalisering, ambulansflyget samt kris- och försörjningsberedskap.  

Ett ökat nationellt ansvar för dessa viktiga områden skulle kunna säkerställa en mer effektiv resursanvändning, jämlik tillgång till innovativa behandlingar och en robust hälso- och sjukvård för att möta samhällets utmaningar. I tider av resursbrist, ökat behov av prioriteringar, global oro och erfarenheter av pandemin är detta oerhört viktigt. 

Det är viktigt att lyfta fram att det också finns motstånd mot nationell styrning och en oro för negativa konsekvenser av ett totalt förstatligande och centralisering av makt och beslut. Det är därför avgörande att staten tar hänsyn till regionernas behov inom olika områden och erfarenheter när man utformar en ny styrmodell för vården.

Vårdansvarskommittéens arbete och analys blir därför mycket viktigt. Det är en unik möjlighet för dagens politiker att skapa en bättre fungerande sjukvård för framtiden. 

Nu finns ett möjlighetsfönster att förbättra situationen för svensk hälso- och sjukvård. Låt oss inte fastna i en debatt om ett ”ja eller nej till förstatligande” utan gå vidare och titta på område för område för att se var det är rationellt att styra hälso- och sjukvården mer gemensamt. Vårdansvarskommittén har ett mycket viktigt uppdrag och en unik möjlighet. Vi är många som hoppas att de lyckas.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024