Så kan ny överenskommelse om människohandel påverka byggbranschen

EU-parlamentet och ministerrådet har enats i en preliminär överenskommelse om skärpningar i direktivet mot människohandel. EU-parlamentariker Malin Björk (V) som varit en av parlamentets två huvudförhandlare beskriver förhandlingarna som en framgång.

– Det blir betydligt skarpare skrivningar kring traffickingoffers rättigheter, men också om det förebyggande arbetet. Jag är verkligen nöjd och jag konstaterar att vi gjorde rätt i att lägga ribban högt från EU-parlamentets sida, annars hade vi aldrig nått så här långt, säger Malin Björk, enligt ett pressmeddelande. 

Om överenskommelsen står sig kommer den också att få viss betydelse för byggbranschen. Enligt förslaget ska företag som själva gör sig skyldiga till människohandelsbrott kunna straffas hårdare än idag. Det kan till exempel handla om att de inte får tillgång till offentlig finansiering eller bidrag, eller att tillstånd för deras verksamheter ska kunna dras in. 

Straffbart med kriminell leverantör

Marcus Carlbrand, ombudsman på fackförbundet Byggnads, menar att den delen i överenskommelsen kan få påverkan på de mest extrema fallen. Men det finns också en del i överenskommelsen som innebär att medlemsländerna ska göra det straffbart för företag att ens använda tjänster där offer för människohandel har varit involverade. 

– Det är det som är aktuell för vår del, det skulle kunna få effekter. Det är något som vi inte har i svensk lagstiftning idag utan vi skulle behöva kriminalisera det och införa det i vår lagstiftning, säger Marcus Carlbrand, ombudsman på fackförbundet Byggnads. 

Den regeln skulle enligt Marcus Carlbrand har störst påverkan i byggbranschen och kunna påverka även högre upp i leverantörsleden. 

– Man kan hoppas att det här kan få betydelsen att företag blir mer noggranna med hur de väljer sina underleverantörer för att man behöver kontrollera så att man inte utsätter sig för några risker, säger han. 

Höga krav för att fällas

Samtidigt är kraven för att ett företag ska kunna straffas höga, menar Marcus Carlbrand. 

– Det här är ju ändå lagstiftning som gäller människohandel och det handlar om människohandel genom tvångsarbete. Det är ganska högt ställda krav för att komma upp till nivån att det klassas som människohandel. Det är ju i de allvarligaste situationerna som det här blir tillräckligt.

När det gäller regeln att företag inte får använda en underleverantör som gjort sig skyldig till människohandel räcker det inte heller att bevisa att så är fallet. 

– För att man ska straffas enligt det här som föreslås ska man vara medveten om att en tjänst har genererats genom människohandel. Det är ju också ett ganska högt krav, säger Marcus Carlbrand och tillägger: 

– Men man kan väl hoppas att det kan få effekter i de mest extrema situationerna.

EU-stopp för färre leverantörsled

Förhoppningen från Byggnads sida är att EU ska gå vidare med andra delar som kan ha ännu större påverkan på förhållandena i byggbranschen. Bland annat frågan om de många leverantörsleden i branschen, ett stort och utbrett problem, enligt Marcus Carlbrand.

– Vi ser ju idag en byggmarknad som bygger på att man har långa led av leverantörer. Det gör det väldigt svårt att kontrollera vad som sker ute på byggarbetsplatserna då det är så många aktörer inblandade.

I en utredning (SOU 2023:43) som presenterades förra året konstaterades att EU-rätten sätter stopp för en begränsning av antalet leverantörsled vid offentliga upphandlingar. 

– Vi håller inte riktigt med om det. Men det är klart att skulle man ändra regelverket på EU-nivå så skulle det kunna bli tydligare att man kan införa den typen av begränsningar, eller att EU direkt inför sådana begränsningar.

Angående överenskommelsen om en skärpning i direktivet för människohandel är förhoppningen att EU-parlamentet och medlemsländerna hinner godkänna den innan mandatperiodens slut.