Så lyckades Miljömålsberedningen enas om nya klimatmål

Det har inte varit någon enkel promenad för den parlamentariska Miljömålsberedningen att nå en överenskommelse kring de konsumtionsbaserade utsläppen. Altinget rapporterade på tisdagen att en uppgörelse är klar, senare under dagen framkom det även att den innehåller siffersatta klimatmål – den hetaste potatisen i uppdraget från regeringen.

MP-ledamoten Amanda Palmstierna säger till Altinget att hon flera gånger har varit övertygad om att förhandlingarna skulle stranda helt. För Miljöpartiet har det hela tiden varit otänkbart att gå med på ett mål där konsumtionens klimatutsläpp och exportens klimatnytta är sammanbakade. Palmstierna kallar det ett greenwashing-mål som skulle innebära en försämring av klimatpolitiken, inte en förbättring.

– Den röda linjen för oss var att man skulle kunna kvitta bort konsumtionsmålets ambition genom export. Men nu är konsumtionsmålets ambition intakt. Precis som nuvarande klimatmål har kompletterande åtgärder, har konsumtionsmålet internationell klimatnytta för en mindre avgränsad del. Det är utsläppsminskningar via internationella klimatinvesteringar, negativa utsläpp eller klimatnytta från export, säger hon till Altinget och fortsätter:

– I det här målet är det tydligt att vi måste minska våra egna konsumtionsutsläpp ordentligt. Sverige måste också ta ansvar för att hjälpa länder med omställningen och finansiera investeringar i till exempel solkraft i Etiopien eller energieffektivisering i Kambodja. 

Nettonoll-mål till 2045

Centerns ledamot Rickard Nordin säger till Altinget att det är separata mål som ska uppnås, men att de samtidigt är beroende av varandra.

– Vi har enats om ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen, ett nettonoll-mål till 2045. Vi har också ett mål för exportens klimatnytta, säger han och beskriver exportmålet som ett scenariomål med en målbana.

Konsumtionsmålet är ett nettomål, då det är i stort sett omöjligt att minska konsumtionens klimatpåverkan till noll, påpekar Nordin. 

– Det gap som uppstår ska man kunna minska genom avräkning, exempelvis exportens klimatnytta eller genom internationella åtgärder, säger han.

Ett exempel på klimatnyttan av svensk export är om ett land köper svenskt fossilfritt stål, istället för kinesiskt stål producerat med kol.

Enligt uppgift ska samtliga ledamöter stå bakom de delarna i betänkandet som rör just de siffersatta klimatmålen. På de övriga förslagen ska det finnas en del invändningar.

– Vi kommer inte att ha någon reservation rörande konsumtionsbaserade mål. Vi kommer att ha reservationer i andra delar, sade Martin Kinnunen (SD) till Altinget tidigare i veckan.

Enats till komma och punkt

Rickard Nordin säger att han är positivt överraskad över hur långt Miljömålsberedningen har nått.

– Det har varit konstruktiva samtal, särskilt på slutet. Det innebär att oavsett regering efter valet, så kan man förvänta sig att de lägger fram de här målen till riksdagen, säger han och fortsätter:

– När alla kom till insikt om att det handlade om att öka klimatnyttan i världen, inte bara i Sverige, då lossnade diskussionerna.

Att samtliga riksdagspartier, under ett valår, lyckas sluta upp bakom nya klimatmål är inte en liten sak. Amanda Palmstierna ser ingen risk för att partierna tolkar in olika saker i det man kommit överens om.

– Vi har enats om texterna, sida för sida, till minsta komma och punkt. Vi är överens. Sen är det ju så, som i alla frågor, att vi tycker olika delar är olika viktiga. Sammantaget är det en helhet som alla tycker är tillräckligt bra, säger hon.

De säger inget

Miljömålsberedningens betänkande innehåller även andra förslag kring konsumtionens klimatpåverkan, förutom de två nya siffersatta målen. Slutbetänkandet kommer att lämnas över till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) den 7 april. Flera ledamöter hänvisar till en överenskommelse inom beredningen om att inte berätta om eller kommentera förslagen före överlämnandet.