Så ska kompetensbristen lösas

I går torsdag beslutade regeringen att Skolverket ska utforma förslag till sammanhållna yrkesutbildningar och se till att förslagen också kan tillämpas inom gymnasieskolans introduktionsprogram. Det skriver bostadsminister Peter Erikssons pressekreterare Carl-Martin Vikingsson i ett mejl till Altinget.

”Förslagen ska dessutom utformas så att de kan fungera som påbyggbara utbildningspaket som stegvis kan leda till gymnasieexamen. Yrkeskurserna ska motsvara behoven på arbetsmarknaden. Det handlar alltså om påbyggbara yrkesutbildningar som ger möjlighet att få en gymnasieexamen, det ska gå att få intyg på delar utbildningar”, skriver han.

Snabba vägar in 

Det är just sådana flexibla lösningar som branschen efterfrågar. Lars Tullstedt, är expert på kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier. Han vill se fler snabba vägar in i byggbranschen för att minska kompetensbristen.

– Vi behöver få fler ungdomar intresserade och att man tonar ned högskolans fantastiska möjligheter, säger han till Altinget och refererar till det sjunkande intresset för yrkesutbildningar på gymnasiet till förmån för de högskoleförberedande teoretiska programmen.   

En åtgärd som Tullstedt tycker fungerar bra är den regionala yrkesvuxutbildningen. Det är kommuner som i samverkan om minst tre kan ansöka om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Syftet är att ge fler vuxna en möjlighet att gå en yrkesutbildning och där det är möjligt att sy ihop en utbildning utifrån yrkesmässiga behov.

– Det skapar snabba vägar in och man kan gå vidare till branschens yrkesbevis, säger Tulstedt.

Inom branschen är man också på gång att införa yrkesintroduktionsutbildning, som är utbildning och lärlingsjobb inom byggområdet där parterna har kommit överens om ett avtal för lönestegring och andra villkor.

Tullstedt hopas också att byggsektorn kan få fler av de utbildningsplatser som anordnas inom yrkesvux.

– Vård och omsorg har dominerat utbildningen. Vi är lite avundsjuka på det.

Praktik på högskolan  

När det gäller de mer kvalificerade jobben föreslår Tullstedt att man inför praktik på civilingenjörsutbildningen.

– Det ökar kontakten med branschen.

Han tror att det kan leda till att man klarar av utbildningen snabbare då det blir tydligt vad man behöver lära sig.

– Det kommer sannolikt att öka examinationsgraden också.

Tullstedt vill också att man ökar antalet platser inom civilingenjörsutbildningen.

– Vi ser ett stort intresse. Man kan öka utan att kvaliteten sänks, säger han.

Att få in fler i branschen är en väg. En annan är att använda resurserna som redan finns på ett effektivare sätt, en utveckling mot ett mer industriellt byggande är ett sätt.

– Istället för att arbeta på plats jobbar man med ett mer industribaserat koncept, säger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, till Altinget.

Förutom att själva produktionen kan bli mer effektiv innebär det även andra fördelar.

– Man kan säkerställa att man bygger under bättre klimat, säger Wellhagen.

Speciellt vintertid kan väder och vind ställa till det på byggen. En annan fördel gäller lönerna.

– Du går på industriarbetaravtalet istället för byggavtalet, säger Wellhagen.

Politikerna håller med

Altinget har även frågat riksdagspartiernas bostadspolitiska talespersoner om vilka åtgärder de förespråkar för att minska kompetensbristen. Hillevi Larsson, Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson, påpekar att antalet utbildningsplatser ökar och att flera insatser görs för att öka populäriteten bland yrkesprogrammen i gymnasieskolan.

– För att bryta den negativa trenden för utbildningar inom bygg- och stadsplanering krävs en fortsatt gemensam mobilisering. Den nyligen genomförda socialdemokratiska partikongressen uppmanade alla kommuner att göra insatser för att locka fler till byggutbildningar på gymnasial nivå, säger Hillevi Larsson .

Därtill hoppas hon att regeringens förslag om förenklad kontroll av serietillverkade hus ska leda till ökad effektivitet.

– Förslaget innebär att olika bedömningar av samma krav på samma hus inte längre ska vara möjliga.

Snabbspår en väg in

Miljöpartiets bostadspolitiska talesperson, Emma Hult, lyfter fram regeringens snabbspår.

 – Genom praktik och kompletterande kurser kommer fler nyanlända att snabbt kunna få den kunskap som krävs för att kunna arbeta inom planering och bygg i Sverige.

Hon pekar också på regeringens satsningar för att underlätta för industriellt byggande.

Vänsterpartiet tar fasta på samma saker som regeringspartierna.

– Attraktiviteten för gymnasieskolans byggprogram kan öka exempelvis genom att eleverna får högskolebehörighet. Vi tittar gärna också på hur till exempel nyanlända snabbare kan skolas in i något av de nuvarande bristyrkena. För att det ska vara en bransch som många vill söka sig till är det viktigt att standard gällande lön, säkerhet och andra arbetsvillkor upprätthålls även när det byggs mycket, säger Nooshi Dadgostar, partiets bostadspolitiska talesperson.

Liberalerna tycker att den absolut viktigaste åtgärden för att säkra kompetensförsörjningen inom byggbranschen är att stoppa regeringens förslag att riva upp Lex Laval.

– Det krävs ingen Einstein att förstå att ändrade utstationeringsregler där man ställer krav på svenska kollektivavtal på arbetsplatser kommer betyda att Sverige kommer locka färre byggarbetare hit, säger Liberalernas bostadspolitiska talesperson Robert Hannah.  

Harmonisera byggregler

Liberalerna vill i stället harmonisera byggregler.

– Vi vill ha gemensamma nordiska eller europeiska byggregler för att få en större marknad för byggföretag att verka på.

Hannah lyfter också fram Liberalernas förslag om startjobb med lägre lön, lägre inkomstskatt och avskaffade arbetsgivaravgifter under de tre första åren för nyanlända. Dessa åtgärder skulle möjliggöra bättre användande av kompetens inom byggbranschen.

Större arbetsmarknad

Även Moderaterna vill se mer standardisering inom EU, framför allt inom Norden, för att öka arbetsmarknaden.

– Vi är öppna för att det kommer människor från hela EU och jobbar i Sverige, säger partiets bostadspolitiska talesperson Ewa Thalén Finné.

Därtill vill de se ett mer industrialiserat byggande, exempelvis genom typgodkända hus.

Partiet vill bejaka innovativa idéer och tankar inom byggandet

– Nya idéer ger ofta nya arbetssätt, säger Thalén Finné.

Hon vill också se över dimensioneringen av utbildningsplatser och förbättra studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet för att informera om aktuella yrkesutbildningar och yrken.

Även Kristdemokraterna är inne på liknade spår. 

– Förutom ökad standardisering, ökat industriellt byggande, och åtgärder som gör att byggbolag kan använda befintlig arbetskraft effektivare, vill KD att byggarbetare från andra EU länder kan rekryteras, säger Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson Tuve Skånberg.

Centerpartiets bostadspolitiska talesperson Ola Johansson tror att det går att få in fler enkla jobb i byggsektorn.

– Det borde kunna gå att hitta enkla jobb i byggsektorn så att de yrkeskunniga människorna gör det de är bäst på. Att vi utnyttjar deras kompetens på bästa tänkbara sätt.

Industriellt byggande hämmas

Han pekar också på en regleringsiver som gör det svårt att effektivisera byggandet.

– Industriellt byggande hämmas av särkrav.

Men även transporter är en viktig faktor för branschen.

– Alla merkostnader och pålagor som drabbar transportsektorn i form av till exempel kilometerskatter hämmar både inleveranserna till fabrik men också utleveranserna. En annan sak är transportbredder. I dag tillåter man inte paket som är 4,50 breda på våra vägar utan maxmåttet är 4,20. Bara en sådan liten förändring skulle göra stora skillnader för möjligheterna att transportera effektivt, säger Ola Johansson.