Både privata och offentliga aktörer behövs för välfärdens utveckling

När regeringen nu har presenterat budgetpropositionen för 2023 så blev debatten snabbt intensiv kring storleken på stödet till Sveriges kommuner och regioner. Men oavsett nivåerna av statsbidrag här och nu finns en mer långsiktigt avgörande fråga: Hur kan välfärdens aktörer kraftsamla för att ge allt fler medborgare omsorg av hög kvalitet samtidigt som skattemedlen används så effektivt som möjlig?

Använd skattepengar effektivt

En utmanande tid ligger framför oss. Så sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon presenterade regeringens budget för 2023. Det gäller i högsta grad välfärden. Många kan vittna om de allt längre köerna och högre trösklarna till vård och omsorgen och hur det drabbar sköra äldre. Det är ett bekymrande utgångsläge för Sverige som välfärdssamhälle. Inte minst när demografin ger stadigt ökade behov av omsorg framöver. Därtill bedömer SKR att Sveriges kommuner och regioner är i behov av 20-30 miljarder kronor kommande år bara för att undvika underskott, pengar som vi nu vet att staten inte kommer tillföra.

Aldrig tidigare har det varit viktigare att skattepengar används så effektivt som möjligt för att leverera god omsorg. Ambea med våra över 31 000 medarbetare och 950 verksamheter inom äldreomsorg, LSS, övrig social omsorg och vårdbemanning är en viktig del av välfärden i Sverige och Norden. Vi upplever utmaningarna tillsammans med de kommuner vi är verksamma i men vet också att det finns lösningar när det privata och offentliga samarbetar.

Förbättra arbetsmiljön

Som privat aktör har vi enligt bäst praxis-modellen möjlighet att ta vara på erfarenheter utanför den enskilda enheten eller kommunen och samla de bästa erfarenheterna mellan verksamheter och länder och sprida dem vidare. Det är en stor tillgång när det gäller att utveckla kvalitet och kostnadseffektivitet.

Många kommuner driver också ett eller ett par äldreboenden och kan inte rättfärdiga investeringar i dyra stödsystem för ledning och kvalitetsutveckling.

Grunden för välfärden utgörs av tillräckligt många och kompententa medarbetare. Arbetsmiljön måste förbättras för att kunna attrahera fler medarbetare till vård- och omsorgsyrkena. Vi vill bidra till att en sådan utveckling. Omsorgssektorn måste därför våga tänka nytt och använda den kompetens som finns smartare. Genom att införa serviceassistenter inom äldreomsorgen har vi skapat en möjlighet för fler att komma in i omsorgsyrket och utföra mer praktiska uppgifter som städ och tvätt, samtidigt som undersköterskan får fokusera på omsorgen. Detta bidrar en bättre arbetsmiljö, ett effektivt användande av resurser och till integration.

Många kommuner driver också ett eller ett par äldreboenden och kan inte rättfärdiga investeringar i dyra stödsystem för ledning och kvalitetsutveckling. I kraft av vår storlek har vi kunnat investera i omfattande kompetensutveckling och hjälpmedel som gör det möjligt att följa upp engagemang, personalomsättning, sjukfrånvaro, avvikelser, förbättringsåtgärder och mycket mer. Det handlar också om optimering av fastigheter genom att maximera ytor för omsorgstagare, minska så kallade döda ytor och effektivisera logistik.

Ohanterliga problem

Eftersom vi öppnar fem till tio nya äldreboenden varje år, lär vi oss hela tiden och processen blir lite bättre varje gång. Resultatet blir en bättre arbetsmiljö, trevligare boendemiljöer och lägre kostnader. Debatten om statsbidragens storlek till kommuner och regioner kommer att fortsätta nu när tiderna är svåra. Men vi är övertygade om att tiden även är inne för en större diskussion om hur välfärdens verksamheter i allmänhet och äldreomsorgen i synnerhet kan utvecklas framåt.

Behovet av nya boenden är stort, och accelereras inte etableringstakten under denna mandatperiod, kommer problemen bli ohanterliga under nästkommande. Vi är därför övertygande om att det är bara genom samarbete mellan det privata och offentliga som vi kan skapa en hållbar omsorg som räcker till alla.