Samhällsekonomin lider när barn inte klarar skolan

I juni har hundratusentals barn firat skolavslutning. För många av dem är det till hösten dags att börja gymnasiet. Tyvärr är läget sådant att i år (liksom många år tidigare) kommer ungefär 18 000 elever gå ut grundskolan utan fullständiga betyg. På vissa skolor når så många som sju av tio inte godkända betyg. Alla de här eleverna kan därmed inte påbörja gymnasiestudier. Det får en hiskelig summa av mänskligt lidande och ekonomiska konsekvenser till följd. Nationalekonomen Ingvar Nilsson räknar med att ett barn i utanförskap kostar samhället 15 miljoner för ett barn.

Det här är inte bara siffror, kronor och ören. Det här är ekvationer som inte går ihop. Eller om man så vill, ekvationer som visar på slöseri med människor och barn. Det är dessutom inte bara individer som blir lidande utan även resten av samhällsekonomin.

Än så länge lyser tillräckligt med extra resurser med sin frånvaro.

Det är motsatsen till ”den blomstertid nu kommer”. Det är dock ekvationer som är möjliga att lösa. Det behöver inte vara så här.

Den svenska skolan är under ständig debatt. Från alla håll vill politiker styra och ställa. Just nu rapporteras det om nedskärningar på skola och utbildning från flera kommuner runt om i landet. Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges lärare med flera har krävt mer pengar av regeringen för att täcka kostnader som uppstått som följd av bland annat ökad inflation.

Än så länge lyser tillräckligt med extra resurser med sin frånvaro. 

Läxhjälpen kompenserar

Vi på Stiftelsen Läxhjälpen hade önskat oss en mer sansad skoldebatt. En skoldebatt där politiker satsar på sådant som vi vet gör skillnad för elevernas resultat.

En skoldebatt där det är en självklarhet att satsa resurser på det viktigaste vi har i ett samhälle – utbildning, elever och barn. Vi vet att en skola som saknar resurser blir en skola som är dålig för alla, såväl för elever som behöver extra stöd som för lärare som inte får en chans att räcka till och för samhället som behöver ge stöd till de elever som inte kan påbörja en gymnasieutbildning. Förutom resurser som räcker till under lektionstid så är ytterligare en åtgärd vi vet gör skillnad läxhjälpen.

Vi vet att den svenska skolan idag inte kan kompensera för föräldrars utbildningsbakgrund. Om du lever i ett hem med akademiska föräldrar som har böcker i bokhyllorna så kommer du automatiskt att prestera bättre i skolan. Elever som kommer från hem där böcker saknas eller där deras föräldrar inte gått på universitet, riskerar därmed att prestera sämre. Ett system där eleverna är beroende av att ha vuxna som kan hjälpa till efter skoltid riskerar att göra skolsystemet ännu mer orättvist – därför kan läxhjälp vara direkt avgörande för likvärdigheten i skolan. Det är här Stiftelsen Läxhjälpen kommer in som en kompenserande och resultathöjande insats. 

Satsa på det som fungerar

Stiftelsen Läxhjälpens arbete på över 100 skolor runt om i Sverige gör skillnad dagligen! Vi vet att de elever som får hjälp av våra läxhjälpare i betydligt högre grad klarar skolan och går ut med godkända betyg. Så många som 79 procent av de elever som kommer till Läxhjälpen, klarar att få godkänd gymnasiebehörighet. Dessutom uppger 73 procent av ungdomarna i våra elevgrupper att de har fått ett bättre självförtroende. 80 procent av våra elever får ett ökat sug efter att studera vidare, efter att de fått hjälp av Stiftelsen Läxhjälpen. Det här är otroliga siffror och frågan kvarstår – varför väljer inte politiker att satsa sina pengar på det som vi vet fungerar för att höja resultaten i den svenska skolan?

Förutom att hjälp med läxor bidrar till förbättrade skolresultat, så vet vi också att de läxhjälpare som finns på plats är personer som blir viktiga förebilder för eleverna som de hjälper. Flera av läxhjälparna väljer också, som en följd av läxhjälpsarbetet, att sadla om och bli lärare. Lärarbristen är ett stort problem, här och nu men framförallt inför framtiden.

12 000 lärare saknas fram till 2035, menar Skolverket. Även vad gäller den här frågan kan Stiftelsen Läxhjälpen vara en part och en resurs. Om vi låter lärare vara lärare och göra det de måste och är bäst på, så kan läxhjälpare finnas som en resurs för att hjälpa de elever som behöver extra stöd för att nå målen i grundskolan. Vårt arbete bygger på nära relationer med skolor, rektorer och lärare. Det är tillsammans och med gemensamma krafter som vi kan samarbeta och skapa den största skillnaden för barn och elever. 

Dyrt att låta bli

Bygger vi starka individer som får lyckas så bygger vi ett starkt samhälle. Forskningen visar att positiva och höga förväntningar skapar bättre prestationer. Det är otroligt viktigt att barn får känna att de lyckas och är kapabla. Det vet vi också.

Att misslyckas i skolan, att inte kunna påbörja en gymnasieutbildning och att känna sig korkad skapar elever som inte får nå sin fulla potential. Det riskerar att göra att dessa elever fastnar i arbetslöshet, riskerar psykisk ohälsa eller att fastna i kriminalitet.

Att låta bli att satsa på skolan ger kanske en lägre kostnad på kort sikt men kan bli rejält dyrt på lång sikt. En ekvation som absolut inte går ihop.

Stiftelsen Läxhjälpen skapar förändring i skolor med de lägsta resultaten över hela landet. Resultaten från vårt arbete är signifikanta och har påverkan på de nationella skolresultaten. Vi står beredda att göra ett ännu större arbete så att ännu fler ekvationer går ihop i slutet av skoldagen!

Basera beslut på forskning 

Stiftelsen Läxhjälpen kräver därför:

• Långsiktighet i politiska beslut! Det funkar inte för någon i skolan att olika regeringar ändrar beslut utan förvarning, skolpolitiken måste sluta handla om att få in politiska poänger. Vi behöver långsiktiga spelregler nu!
• Politiska beslut som baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Satsa resurserna rätt!
• Stat och kommun måste gå in och finansiera insatser som gör skillnad här och nu för att komma tillrätta med de stora problemen som finns i skolan idag och som drabbar eleverna. Resurser måste skjutas till skolan nu, inte skjutas på framtiden. Väntar vi så kommer vi att ha ännu större problem om 10 år.