Sänkt reduktionsplikt går stick i stäv med EU:s klimatambitioner

Sverige är i dag ett föregångsland i Europa vad gäller omställningen till en fossilfri transportsektor. Omställningen vilar i huvudsak på tre grundpelare: Elektrifiering, transporteffektivitet samt ökad användning av biodrivmedel. Reduktionsplikten som innebär att hållbara biodrivmedel blandas i bensin och diesel är enligt Energimyndigheten det viktigaste instrumentet för att minska klimatpåverkan från transportsektorn.

En kraftig sänkning kommer dock att leda till att Sverige tvingas ta på sig skamtröjan i stället för ledartröjan nu när EU växlar upp sin klimatpolitik.

Den nytillträdda regeringen har gått till val på att minska drivmedelskostnaderna genom att sänka reduktionsplikten. En kraftig sänkning kommer dock att leda till att Sverige tvingas ta på sig skamtröjan i stället för ledartröjan nu när EU växlar upp sin klimatpolitik.

Fortsatt ambitiös reduktionsplikt är nödvändig för omställningen

Vi lever i en orolig tid präglad av krig, energikris, höga drivmedelspriser och stigande räntor som sätter press på de svenska hushållen och företagen. Samtidigt befinner vi oss i ett akut läge där klimatförändringar hotar vår planet. Kortsiktiga systemstörningar leder just nu till krav på politiken att åsidosätta långsiktiga, fungerande lösningar på klimatkrisen. Flera partier har föreslagit under valrörelsen att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s nivå på sex procent. En sänkning som enligt Energimyndigheten skulle öka utsläppen med sex miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar nästan två tredjedelar (63 procent) av Sveriges samlade utsläpp från personbilar 2021. Energimyndigheten har pekat ut att reduktionsplikten är det viktigaste styrmedlet för att Sverige ska nå målet att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 procent till 2030.

EU ökar klimatambitionerna

EU är på gång att höja sin ambitionsnivå vad gäller förnybara drivmedel, i det så kallade förnybartdirektivet (RED). På förhandlingsbordet ligger en fördubblad reduktionsplikt inom EU som skulle innebära att Sverige redan i dag klarar den högre ambitionsnivån på EU-nivå. Det gör vi inte om vi sänker reduktionsplikten till sex procent. Tvärtom kommer det att innebära att Sverige måste höja reduktionsplikten igen inom en snar framtid.

Att först kraftigt sänka för att därefter tvingas höja till EU:s nya krav skulle leda till en ryckighet som skulle skapa stor osäkerhet för kunder och branschen samtidigt som den positiva utvecklingen mot minskad klimatpåverkan från fordonsflottan bryts. Vi minns de politiska satsningarna på först E85-bilar och sedan energieffektiva dieselbilar som helt plötsligt avbröts.

Tyvärr håller denna ryckighet på att bli verklighet igen. De tvära politiska kasten gällande reduktionsplikten kommer att slå hårt mot investeringsklimatet och försämra förutsättningarna för storskalig omställning. Utformningen av reduktionspliktsnivåerna ska baseras på fakta och konsekvensanalyser.

Att kraftigt sänka inblandningen av biodrivmedel, som förespråkas av vissa partier, slår undan benen på drivmedelsbranschen som är mitt inne i en omställning från det fossila till det förnybara. Branschens investeringar i biodrivmedel grundar sig på att det finns en stabil marknad. Om dessa förutsättningar hela tiden förändras så finns det en risk att omställningen försenas i kombination med att den blir dyrare än nödvändigt.

Klimatet är inte förhandlingsbart

Sommarens torka och vattenbrist i Europa visade med all tydlighet att det är bråttom att hejda klimatförändringarna genom att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Kommande generationer kommer att få betala dyrt för kortsiktiga politiska beslut som ökar utsläppen och låser oss fast i ett fossilberoende.

Drivmedelsbranschen är medvetna om att drivmedelspriserna är ett stort bekymmer. Drivmedelspriserna beror på många faktorer så som priset på råolja, valutakurser, skatter och avgifter, moms med mera. En viktig del av förklaringen till de höga priserna i Sverige är att biodrivmedel är dyrare än fossila drivmedel. I dag beskattas hållbara biodrivmedel som fossila drivmedel. Detta måste politiken ändra på.

Sverige behöver långsiktiga förutsättningar för hållbara biodrivmedel inom reduktionsplikten så att investeringar och produktion kan öka. Drivkraft Sverige välkomnar därför en dialog med den tillträdande regeringen om hur Sverige ska gå från det fossila till det förnybara på ett sätt som går hand i hand med EU:s ökade klimatambitioner och inte stick i stäv.