Sannfinländarna siktar på regering – hyllar Kristersson

I april är det riksdagsval i vårt östra grannland. I Finland finns en tradition av majoritetsregeringar och att det största partiet får första tjing på att försöka. Om nuvarande opinionsläge står sig är det Moderaternas systerparti Samlingspartiet som får den rollen. Alternativen är att, likt Sverige, bilda en majoritet högerut eller att söka stöd i mitten.

Riikka Purra hoppas att Sannfinländarna ska ingå i regering och tycker att Samlingspartiets partiledare Petteri Orpo ska hämta inspiration från Ulf Kristersson.

– När det kommer till Moderaterna är vi rätt glada över deras stil och politik. Jag föreslår alltid för Petteri Orpo att: Ta politiken från ditt systerparti Moderaterna för vi är så glada över den! Framför allt invandringspolitiken men också ekonomiska frågor.

Comeback

Den hittills enda gången Sannfinländarna ingått i regering blev det ingen lyckad historia. Efter att partiet 2017 valt den tydligare migrationskritikern Jussi Halla-aho, som tidigare dömts för hets mot folkgrupp, till ny partiledare blev det regeringskris.

Vi har sagt att målet ska vara noll asylsökande.

Riikka Purra
Partiledare Sannfinländarna

Sannfinländarnas ministrar och tidigare ledning bildade ett nytt parti, De Blåa, för att kunna regera vidare. Det partiet har sedan dess åkt ur riksdagen medan Sannfinländarna återigen har vuxit i opinionen och står i dag på 17,4 procent.

– Vi har aldrig haft så högt opinionsstöd inför ett riksdagsval. Det är bara knappt fem månader kvar till valet och vi har redan en nivå som vi fick i förra valet. Men det återstår mycket arbete och vi strävar efter en högre position, säger Riikka Purra till Altinget.

Ny i politiken

Den 45-åriga Purra tog över partiledarposten i fjol efter att bara ha varit medlem i partiet i några år.

– Det har varit en extremt snabb resa. Jag känner inte till någon partiledare i historien som har blivit partiledare efter bara fem år.

Politiskt står hon nära föregångaren Halla-aho och också hon betonar att det är den striktare migrationspolitiken som är den stora skillnaden mellan Sannfinländarna i dag och Sannfinländarna anno 2015.

– Migration är såklart vår huvudfråga. Det var det för våra väljare också före 2017 men inte för partiledningen. Timo Soini (dåvarande partiledaren reds.anm.) gillade inte frågan. Men efter Halla-ahos seger 2017 fokuserar partiet verkligen på det.

Hur strikt ska migrationen vara?

– Väldigt strikt. Vi har sagt att målet ska vara noll asylsökande.

Skillnad på olika länder

Redan i dag är Finland bland de länder som tar emot minst antal invandrare (5,9 per 1000 invånare år 2020) i EU. Under det senaste året har dock invandringen ökat i och med kriget i Ukraina. Men dessa flyktingar har inte heller Riikka Purra något problem med att ta emot.

Det största problemet är att EU vill ta vår självständighet och våra pengar.

Riikka Purra
Partiledare Sannfinländarna

– Vi har tagit emot ukrainare och det är helt okej för oss. Ukraina är i Europa. Det är nära oss. Så vi ser att vi måste hjälpa dem och ta hit dem som asylsökande och skydda dem. Och vi har en gemensam fiende i Ryssland så det här är även i det nationella intresset, säger hon och fortsätter:

– Det är en helt annan sak än massinvandringen från Mellanöstern och Afrika. Det största ansvaret bör alltid vara i närområdet. Så om de här personerna flyr krig så kan Finland eventuellt bidra med humanitärt bistånd till flyktingläger men det är inte rimligt att flytta hit tusentals, tiotusentals, hundratusentals människor.

Sannfinländarna är också emot arbetskraftsinvandring, trots att många bedömare menar att den är nödvändig för Finland åren framöver.

– Vi bör definitivt försöka öka utbudet av arbetskraft på alla sätt och vis. Utan vidare så är arbetsrelaterad immigration ett viktigt element. Sannfinländarna är inte så förtjusta i det men alla andra inser att det är ett måste för oss. Vi riskerar på 30 års sikt att ha ett underskott på en halv miljon i arbetsstyrka. Vi talar stora siffror här, säger ekonomiprofessorn Sixten Korkman, till Altinget.

EU-motstånd

På många sätt påminner Sannfinländarna om Sverigedemokraterna. Förutom en strikt migrationspolitik är partiet också kritiskt inställt till EU.

– Det största problemet är att EU vill ta vårt självbestämmande och våra pengar, säger Purra och fortsätter:

– Jag säger inte att vi inte också får fördelar från EU. Det finns många. Men just nu rör sig EU och kommissionen i en riktning som inte är i ländernas intresse. Jag hoppas att nästa regering kommer att vara mer kritisk mot de mest korkade lagarna som kommer från EU.

Hon ser det stundande Nato-medlemskapet som en möjlighet att samla stöd för en mer EU-kritisk hållning.

– För Finland har EU-medlemskapet alltid varit en säkerhetsfråga. På grund av Ryssland måste vi delta i allt samarbete. Men efter att vi blir Natomedlemmar kommer den säkerhetsfaktorn försvinna. Då hoppas jag att Finland kan vara mer kritiskt mot EU. Jag hoppas att de nordiska staterna och baltiska staterna kan samarbeta mer.

Ekonomin

Sannfinländarna är också kritiska till hur offentliga utgifter används.

– Den offentliga sektorn i Finland är rutten, säger Purra.

Besparingssområdena partiet ser framför sig är samma som SD fått in i Tidö-avtalet.

Den offentliga sektorn i Finland är rutten.

Riikka Purra
Partiledare Sannfinländarna

– Vi är inriktade på att rätta till de offentliga finanserna på två mandatperioder. Det behöver vara nedskärningar på statliga utgifter. Till exempel på invandring, på vår överentusiastiska klimatpolitik och utlandsbiståndet.

Purra upplever att Samlingspartiet står för en liknande politik. Men skillnaden är att Samlingspartiet också vill skära i socialsystemen, vilket Sannfinländarna motsätter sig. Det vill säga samma åsiktsskillnad som mellan M och SD i Sverige.

Attack mot svenskan

I höstas presenterade Sannfinländarna ett ”finskhetsprogram”. I programmet går partiet hårt mot svenskans status i Finland. Partiet vill bland annat göra svenska frivilligt i skolan, slopa kraven på att personal ska förstå svenska i välfärden och slopa kvoter för svenskspråkiga vid högskolor. Men Purra menar att mediebilden av politiken är falsk.

– Vad är det vi är emot? Det är bara tvångssvenska. Att alla finska elever och studenter måste studera svenska. Det är det enda vi motsätter oss. Vi är inte emot vår svenskspråkiga minoritet. Inte alls.

På den punkten får hon dock mothugg av Anders Adlercreutz, gruppledare för Svenska Folkpartiet i finska riksdagen:

– I samma program talar de om finländskheten som något som kretsar kring det finska språket. Då har de i praktiken uteslutit den svenska delen av Finland. Sen är inte det en hjärtefråga för Riikka Purra men det är lite att kasta ut ett köttben till anhängarna så att de har nåt att tugga efter. De kör lite med två kärror som man säger på finska, säger han till Altinget.