Se förtrycket mot ungdomar som rasifieras

I dag finns ungdomar i Sverige som gång på gång blir bortglömda och osynliggjorda i debatten om samhällets utmaningar. Ungdomar som rasifieras blir ständigt förtryckta. Dels på grund av att de är ungdomar i ett samhälle som genomsyras av åldersmaktsordningen, dels på grund av att de tillhör en minoritetsgrupp som i Sveriges ofta underordnas.

Unga representeras inte

Många unga utsätts i dag för flera olika former av diskriminering som dessutom överlappar varandra. Ungdomar som rasifieras blir dubbelt isolerade från demokratin och står således inför stora hinder vad gäller möjligheten att delta i politiska processer. Det är hög tid att vi öppnar upp för diskussion om hur vi kan öka inflytandet för unga som rasifieras, samt stärka den demokratiska och politiska positionen. Alla ungdomar ska ges möjlighet att påverka och delta på lika villkor.

Ungdomar som rasifieras begränsas oftare från politiskt inflytande till fördel för ungdomar som inte rasifieras. Det kan handla om att deras röster inte hörs eller att de inte ges möjlighet att delta i politiska diskussioner eller beslutsfattande processer på samma villkor som icke-rasifierade.

Ungdomar som rasifieras upplever i stor utsträckning också att de inte blir representerade i politiken, antingen genom bristande representation i politiska organ eller genom att olika politiska partier inte inkluderar deras perspektiv och erfarenheter i sina politiska program. Unga som rasifieras diskrimineras också utanför det politiska systemet, exempelvis inom utbildningssystemet eller på arbetsmarknaden. Där kan det handla om att unga som rasifieras inte får samma förutsättningar att lyckas, eller att rasistiska stereotyper begränsar dennes möjligheter till utveckling. Dessa former av diskriminering kan göra det svårt för unga att ta sig fram och nå en position där de kan påverka samhället politiskt.

Demokratiska rättigheter begränsas

Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor år 2020 uppgav 25 procent av de unga som deltog i undersökningen med utländsk bakgrund att de upplevde att de hade blivit diskriminerade det senaste året. En annan undersökning från samma myndighet år 2019 visade att unga med utländsk härkomst var mer benägna att ha låg tillit till politiska partier och institutioner, än unga utan utländsk bakgrund.

För att unga som rasifieras ska erhålla en inflytelserik plats i demokratin behöver deras röster stärkas.

Dessa siffror belyser starkt den utmaning som unga som rasifieras står inför vad gäller möjligheten att delta i politiska processer och påverka samhället. Ungdomars demokratiska rättigheter ska inte begränsas på grund av på etnicitet eller bakgrund, utan alla ungdomar som bor i Sverige ska ha rätt till en åsikt samt ett aktivt deltagande i samhällsdebatten och det politiska beslutsfattandet.

Vi vill se ett samhälle där alla ungdomar, oavsett etnisk bakgrund, får lika stor plats i demokratin som vuxna. Ungdomar har rätt till egna åsikter och till inflytande över politiskt beslutsfattande, oavsett vilket land de ärver gener från. För att unga som rasifieras ska erhålla en inflytelserik plats i demokratin behöver deras röster stärkas.

Förbättra livsvillkoren för rasifierade

Sveriges ungdomsråd tillsammans med övriga undertecknare kräver därför:

• Att ungdomar som rasifieras ska bemötas på samma villkor och ha ett likvärdigt deltagande i samhället och demokratin som övriga medborgare.
• Att livsvillkoren för unga som rasifieras ska säkerhetsställas och stärkas i såväl samhället som demokratin.

Vi måste erkänna att unga som rasifieras är en viktig del av det svenska samhället och att deras röster och perspektiv är avgörande för att skapa en mer inkluderande och rättvis framtid. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa ett samhälle där unga som rasifieras får möjlighet att delta fullt ut i samhällsdebatten och påverka sin egen framtid på samma villkor som alla andra.