Ska höjningen av garantinivån gå rakt ner i den kommunala kassan igen?
Den första januari 2023 höjs prisbasbeloppet - och därmed också aktivitets- och sjukersättningen - för att kompensera för inflationen. Ska stora delar av även denna höjning gå rakt in i den kommunala kassan? Det skriver Funktionsrätt Sverige i ett öppet brev till socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Elisabeth Wallenius
Tidigare ordförande Funktionsrätt SverigeDen 1 januari i år fick vi äntligen en höjning av aktivitets- och sjukersättningen. Men för många blev den marginell när avgifterna för kommunal omsorg och godemans- och förvaltningsavgifter också höjdes. Den första januari 2023 höjs prisbasbeloppet - och därmed också aktivitets- och sjukersättningen - för att kompensera för inflationen.
I Sverige har personer med funktionsnedsättning, enligt FN:s Funktionsrättskonvention, rätt till en tillfredsställande levnadsstandard och ständigt förbättrade levnadsvillkor. Trots det lever många personer som av Försäkringskassan bedömts inte kunna arbeta, i fattigdom. I grunden beror det på att ersättningarna inte höjs i takt med löneutveckling och inflation. Pengarna räcker helt enkelt inte till när månaden är slut.
Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapport 2022:2 att köpkraften för hushåll med barn och två genomsnittliga löneinkomster ökade med 73 procent under perioden 1992–2018. Köpkraften för hushåll med två barn och en ensamstående förälder med sjukersättning på garantinivå ökade med 7 procent under perioden 2003–2018.
I stället för ständigt förbättrade levnadsvillkor har snarare ständigt försämrade levnadsvillkor präglat sjuk- och aktivitetsersättningen. I dag kan en person med aktivitets- eller sjukersättning på garantinivån som mest få 11 190 kr i månaden - före skatt. Dessutom beskattas ersättningen – som en del av arbetslinjen - högre än både lön och pension, trots att de som erhåller ersättningen inte kan arbeta oavsett ersättningens storlek.
Stöd från anhöriga nödvändigt för många
För att klara vardagsutgifterna är många beroende av ekonomiskt stöd från anhöriga. De som saknar sådana möjligheter tvingas många gånger söka försörjningsstöd med ödesdigra konsekvenser för framtiden. I regel har man inte rätt till ekonomiskt bistånd om det finns pengar på banken eller andra tillgångar, som till exempel bostad. För en person som inte har möjlighet att bygga upp sin ekonomi igen genom ett nytt jobb, innebär detta att ekonomin för all framtid raseras.
I början av detta år genomfördes en behövlig satsning som syftade till att stärka ekonomin för en av de mest ekonomiskt utsatta grupperna. Sjuk- och aktivitetsersättningen liksom taket för bostadstillägget höjdes och funkisskatten togs bort. Därefter infördes ett nytt jobbskatteavdrag som skapade en ny funkisskatt. När ersättningen höjdes ökade mer eller mindre per automatik de kommunala avgifterna för omsorg liksom avgifter för god man och förvaltare. För många blev därmed den starkt efterlängtade och av politiken åsyftade förbättringen betydligt lägre än utlovat.
Under året har dessutom den kraftiga inflationen som nu nått 9,5 procent slagit hårt mot denna målgrupp och de rekordhöga elpriserna sätter press på den redan ansträngda ekonomin.
Vårens misstag kan upprepas
När nu prisbasbeloppet höjs i januari, och därmed också aktivitets- och sjukersättningen, ska höjningen också kompensera för den höga inflationen. Vi ser nu en överhängande risk att förra vårens misstag upprepas och att delar av den efterlängtade höjningen återigen äts upp av kommunala avgifter.
Vi som företräder personer med funktionsnedsättning, vill ha besked. Vi riktar oss till socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Vad tänker regeringen göra för att vår målgrupp ska få del av hela den aviserade höjningen? Är regeringen beredd att ändra reglerna för god man och förvaltare? Är regeringen beredd att föra en diskussion med kommuner och regioner om att inte höja avgifterna för den vård, omsorg och service som personer med funktionsnedsättning behöver?