SKR och Kommuninvest: Måste skapas ett undantag från riskskatten

Anders Knape (M)
Ordförande, Sveriges kommuner och regioner (SKR)
Göran Färm (S)
Ordförande, Kommuninvest ekonomisk förening

Regeringen har, tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna, föreslagit en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Nu har våra båda organisationer lämnat ett gemensamt remissvar med ett tydligt budskap. Om skatten ska införas måste utformningen förändras. Att låta den urholka viktiga välfärdsinvesteringar, vilket den enligt förslaget gör, är både orimligt och helt oacceptabelt.

Dyrare lån till skola och vård

Vi tar inte ställning till att regeringen vill utöka beskattningen av finanssektorn. Den skattepolitiska prioriteringen lämnar vi okommenterad. Men vi invänder bestämt mot att förslaget slår mot kommunsektorn. I och med att skatten skulle inkludera det kommunala samverkansverktyget Kommuninvest skulle konsekvenserna för kommuner och regioner bli mycket negativa.

Det skulle bli betydligt dyrare att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar – för exempelvis förskolor, skolor, äldreboenden, vårdcentraler och sjukhus. Den extra skattekostnaden för Kommuninvest, på uppåt 400 miljoner kronor, skulle behöva föras vidare till kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen. Missgynnandet av samverkansfinansieringen via Kommuninvest skulle därtill ge minskade totalvolymer och därmed ytterligare kostnadsökningar.

Värst för små kommuner

Både under finanskrisen 2008 och covid-19-turbulensen i våras var det den kommunala samverkan genom Kommuninvest som säkrade att kommunsektorn kunde låna pengar.

Anders Knape (M) och Göran Färm (S)

Värst skulle det bli för de små och medelstora kommunerna och regionerna. De skulle tvingas bära en mycket stor del av kostnadsökningarna, vilket skulle få negativa effekter på investeringsplanerna. I dag sköter mer än 200 av kommunerna cirka 95–100 procent av sin upplåning genom Kommuninvest. För dem är denna finansiella samverkan helt nödvändig. Att skatten skulle försvaga Kommuninvest skulle därigenom vara ett fundamentalt hot. De har i stort sett inga andra rimliga alternativ.

Påverkar gröna investeringar

Till saken hör att riskskatten skulle höja risknivån i finanssystemet. Kommuninvests nuvarande styrka och stabilitet har i det avseendet stor betydelse. Både under finanskrisen 2008 och covid-19-turbulensen i våras var det den kommunala samverkan genom Kommuninvest som säkrade att kommunsektorn kunde låna pengar. Utan Kommuninvest skulle de flesta kommuner och regioner ha stått utan finansieringsmöjligheter under många dagar och kanske veckor.

Till saken hör också att riskskatten skulle hämma kommunsektorns hållbarhetsarbete. Så långt har 400 gröna investeringar i 160 kommuner och regioner finansierats med hjälp av Kommuninvests Gröna lån. Det rör sig om beviljade lån på mer än 70 miljarder kronor. En kraftig fördyring av dessa lån vore inte alls bra för klimat och miljö.

Måste skapas undantag

Mot denna bakgrund anser vi att regeringen nu snabbt bör tänka om. Kommunsektorn befinner sig redan i en svår situation. Hanteringen av covid-19 och dess följdverkningar kräver mycket kraft. Medarbetarna sliter hårt. I grunden finns det en demografisk utveckling som sätter allt tuffare press på välfärden. Att regeringen i det läget skulle kasta grus i maskineriet genom att allvarligt försvåra välfärdsinvesteringarna förefaller både ologiskt och ogenomtänkt.

Lösningen är enkel. Det måste skapas ett undantag från riskskatten för ”offentliga utvecklingskreditinstitut”. Det är kreditinstitut som etablerats på offentlig basis, som har ett samhällsnyttigt syfte och vars skulder och andra åtaganden är garanterade av offentlig sektor. På så vis skulle Kommuninvest undantas och de mycket negativa effekterna på kommunsektorn undvikas. För den som verkligen vill värna välfärden är det här den självklara vägen att gå.