Debatt

Staten ställer till det för telekommarknaden

Sverige når inte målen för 5G-utbyggnaden, trots att regeringen har höga ambitioner för Sverige vad gäller den digitala omställningen. Det skriver Haval van Drumpt, vd Tre Sverige.

Sverige har halkat efter i 5G-utbyggnad, skriver debattören.
Sverige har halkat efter i 5G-utbyggnad, skriver debattören.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Haval van Drumpt
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I budgetpropositionen för 2023 kan man läsa att : ”Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Samtidigt har Sverige halkat efter enligt internationella rankingar. I DESI 2022 är Sverige rankad på nionde plats på området konnektivitet, vilket kan jämföras med en andraplats 2020. Orsaken till försämringen är främst att utrullningen av 5G i tätbefolkade områden har gått betydligt långsammare i Sverige (18 procent) än genomsnittligt i EU (66 procent) enligt mätningen 2022.

Teracom flyttar fram positionerna 

Det är vi operatörer som ansvarar för 5G-utbyggnaden i Sverige. Däremot kan staten vara en aktiv part för att snabba på (eller i värsta fall sinka) utbyggnadstakten. Samtidigt sitter staten på dubbla stolar genom statsägda Teracom, det företag som äger och driver marknätet för radio och TV. Under de senaste åren har Teracom flyttat fram positionerna på telekommarknaden – och förvärvat attraktivt spektrumutrymme för telefoni. Spektrumutrymme förvärvas i Sverige genom statliga auktioner av ansvarig myndighet, Post- och telestyrelsen (PTS). I den senaste 5G-auktionen för radiospektrum förvärvade Teracom spektrum för 400 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar.

Såvitt vi kan bedöma sker inte ett samhällsnyttigt nyttjande av Teracoms förvärvade frekvenser. Under senhösten 2022 meddelades att Teracom sagt upp alla sina 20 000 privata bredbandskunder i Sverige ”i syfte att fokusera på samhällsviktiga aktörer”.

Dyr mobilsatsning

Vilka är då dessa? Teracom har tidigare pratat om att ”erbjuda robust mobiltäckning i glesbygd samt att bistå samhällsviktiga aktörer med mobilnät.” Målet tycks ha varit att få leverera mobillösning till nästa generations blåljusnät, Rakel G2. Men när MSB i fjol gick ut med riktlinjer för Rakel G2 så nämndes inte Teracom, och inte heller i den senaste rapporten från i februari i år så har Teracom någon egentlig roll. Så vilka är de samhällsviktiga aktörer som bolaget ska ta ansvar för?

Nyhetsbrevet Telekomnyheternas redaktör Mats Sjödin konstaterade i fjol att ”Teracoms mobilsatsning har hittills kostat en miljard kronor. Minst. Och med tanke på att förlusterna i bolaget bara fortsätter så kan man fråga sig om bolaget någonsin kommer att tjäna in denna miljard och därmed ge statskassan och oss skattebetalare avkastning på investerade medel”.

Det är bra att staten har en grundläggande roll för att säkra vår mobila infrastruktur, men inte när staten snedvrider konkurrensen genom kommersiellt motiverade åtgärder som inte tillför något mervärde för medborgarna.

Teracom har även lyft frågan om att få köpa mer spektrum inför höstens kommande auktioner på 900/2100/2600-banden, vilket är bekymmersamt. Det vore olyckligt om Teracom, på samma sätt som 5G-auktionen, än en gång dyker upp och förvärvar spektrumfrekvenser som sedan inte nyttjas. Det riskerar att driva upp priset för spektrumfrekvenser och därmed för konsumenter. Här skulle staten kunna använda sin ägarstyrning för att förhindra marknadsstörningar, och att förvärvade spektrum inte används. Om det nu inte är så att staten vill nyttja Teracom för att ha en egen roll på marknaden, men då bör det i transparensens namn också framgå vad syftet med det skulle vara.

Staten måste sätta ner foten

Grundproblemet är enkelt: Sverige har halkat efter i 5G-utbyggnad och den tidigare regeringens uppsatta mål har inte nåtts. För att Sverige ska kunna ta sig upp till medaljplats igen måste privata och offentliga krafter samverka. Regleringar och frekvensauktioner måste stödja utbyggnad och sund konkurrens på telekomområdet.

Det rimliga vore att staten satte ner foten kring vad deras roll ska vara på svensk telekommarknad, och följaktligen vad Teracoms roll ska vara. Vår uppfattning är att spektrumfrekvenser, som vi behöver för att kunna bygga ut svenska mobilnät, ska förvärvas av företag som faktiskt bygger ut näten och som har egna kunder.

Det är bra att staten har en grundläggande roll för att säkra vår mobila infrastruktur, men inte när staten snedvrider konkurrensen genom kommersiellt motiverade åtgärder som inte tillför något mervärde för medborgarna. Min förhoppning är att regeringen kan se över detta, och tillsammans med oss komma närmre mot det mål vi alla har, ett helt uppkopplat Sverige – på riktigt.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024