Stoltenberg: Jag vill inte ha ett nordiskt block i Nato

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg var inbjuden som gästtalare till  Nordiska rådets 75:e session som just nu pågår i Oslo.

”En varm anhängare av nordiskt samarbete”, beskriver Stoltenberg sig själv och menar att det nordiska samarbetet gett konkreta resultat inom kultur, miljö och många andra områden.

– Jag är också en varm anhängare av det nordiska samarbetet eftersom det har fört nordiska politiker, parlamentariker, ministrar och tjänstemän närmare varandra. Det har skapat vänskap och tillit mellan beslutsfattare i Norden, över nationsgränser och över partigränserna, säger Jens Stoltenberg och fortsätter:

– Det är särskilt viktigt i en tid då polarisering, splittring och misstänksamhet hotar tilliten till demokratin och de öppna samhällen som vi vill bygga här i norr. 

”Vi lever i en farlig tid”

Stoltenberg ser fram emot att hela Norden förenas i samma försvarsallians.

– Det enda område där Nordiska rådet historiskt sett inte har spelat någon roll har varit inom försvars- och säkerhetspolitiken. Det diskuterade vi aldrig förut i Nordiska rådet, eftersom vi hade valt olika vägar inom säkerhetspolitiken. Nu har detta ändrats, säger han och tillägger:

– Att få med hela Norden i Nato är bra, för vi lever i en farlig tid.

Enligt Stoltenberg innebär Finlands och Sveriges Natomedlemskap att försvarssamarbetet mellan de nordiska länderna fördjupas och förstärks.

– För första gången är vi alla en del av gemensamma försvarsplaner och en gemensam kommandostruktur. Det stärker vår förmåga att försvara Norden och det stärker vår närvaro i norr. Det stärker också vår förmåga att komma till undsättning för våra baltiska grannar, säger han. 

Vi tycker att det är bra att länder samarbetar sinsemellan internt i Nato, men nya barriärer får inte skapas.

Jens Stoltenberg
Natos generalsekreterare

Vill inte se nordiskt block

Generalsekreteraren ser att ett samlat Norden i Nato ger många möjligheter att stärka försvars- och säkerhetssamarbetet, men menar att det är de nordiska länderna som själva måste bestämma hur det ska organiseras. Stoltenberg pekar på att det antingen kan vara genom en egen kommitté inom Nordiska rådet för försvarspolitik, eller genom andra lösningar.

Han tror också att Nordefco (The Nordic Defence Cooperation), som består av Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, kan bli mer meningsfullt när alla också är Natomedlemmar.

– Det har alltid varit tät kontakt mellan försvars- och säkerhetspolitiker i Norden. Bara det att kunna öva mer och ha 250 stridsflygplan som kan operera tillsammans ger fantastiska möjligheter i norr, Baltikum och Nordsjön, säger Stoltenberg och tillägger:

– Nato är en kollektiv organisation med snart 32 länder. Vi deltar inte i regioner, vi måste kunna verka i alla regioner och över Atlanten. Vi tycker att det är bra att länder samarbetar sinsemellan internt i Nato, men nya barriärer får inte skapas. Jag ser fram emot mer nordiskt samarbete, men jag vill inte ha ett nordiskt block i Nato.

Natos generalsekreterare lyfter att det finns många grupper i Nato, och tar de östeuropeiska länderna som exempel. Bukarest 9, mer känt som B9, grundades 2014 i kölvattnet av att Ryssland först invaderade Ukraina. B9 omfattar Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien.

– Jag har samma budskap till dem. Det är bra att de möts, det är bra att de samarbetar, men vi får inte skapa block inom Nato.

Svenskt Natomedlemskap nära

Stoltenberg beskriver Finlands och Sveriges medlemskapsprocesser som "mycket snabba".

– Det har knappt någon gång tidigare i Natos historia gått snabbare. Konsensusprincipen i Nato gör att det ibland tar längre tid än vi hade önskat, säger han.

Finland blev medlem i Nato i april i år, mindre än ett år efter att landet ansökte om medlemskap. Enligt Natos generalsekreterare har Turkiets president Erdogan undertecknat och skickat över ratificeringsprotokollet om svenskt medlemskap till det turkiska parlamentet. Det ska behandlas av utrikesutskottet i parlamentet denna vecka.

– Jag är säker på att Sverige kommer att bli medlem i Nato ganska snart, sa Stoltenberg.

Han vill dock inte specificera tidsramen.

– Jag jobbar hårt för att Sverige ska bli medlem så snart som möjligt. Jag kommer inte att ge något datum, men vi är på god väg att slutföra den svenska medlemskapsprocessen, säger Stoltenberg och lägger till:

– Innan invasionen av Ukraina i fjol ställde president Putin ett ultimatum till Nato. Han ville att vi skulle stänga Natodörrarna för alla nya medlemskap och dra tillbaka Natostyrkorna från länderna i öst. Putin ville ha mindre Nato, nu får han mer Nato. Han får också fler styrkor i öst. 

Fred är alltid möjligt.

Jens Stoltenberg
Natos generalsekreterare

Norden som fredsexempel

Natos generalsekreterare uttryckte glädje över att vara tillbaka i den norska stortingssalen. Stortinget ligger på Karl Johans gate. Oslos paradgata är uppkallad efter mannen som regerade som kung i Sverige och Norge från februari 1818 till sin död 1844. Det står också en ryttarstaty av Karl Johan utanför slottet.

– Karl Johan ledde fälttåget mot Norge 1814. Han är en påminnelse om hur de nordiska länderna har krigat mot varandra genom historien, men nu lever i fred, sa Stoltenberg och fortsätter:

– När jag möter människor från områden där konflikter framstår som omöjliga att överkomma. Där fienden är så evig och föraktet så starkt, då berättar jag om Norden. Vi var fiender, nu är vi vänner och Nordiska rådet är ett av de finaste uttrycken för den vänskapen. Då kan andra också bli vänner, sluta att slåss och leva i fred. Fred är alltid möjligt. 

Artikeln är översatt från altinget.no.