Strandhäll: Barnen går före internetbolagens intressen
Mycket tyder nu på att Sveriges röst kan bli tungan på vågen när medlemsstaterna ska rösta om lagförslaget i EU. Att regeringen svajar i frågan om skydd av barn mot den ökande sexuella exploateringen på nätet är obegripligt. Om regeringen menar allvar med att stå upp för barns rättigheter måste regeringen tänka om, skriver Annika Strandhäll, S-kvinnor.
Annika Strandhäll
Riksdagsledamot (S), ordförande S-kvinnorSexuella övergrepp mot barn och grooming på nätet ökar. Ofta upptäcks brotten genom att förövare skickar bilder och filmer på övergreppen i privat kommunikation över nätet, eller att de delas i särskilda chattar och forum. Det är endast internetföretagen som kan upptäcka dessa bilder och filmer. Och det gör de också. Förra året resulterade internetbolagens scanning i 1,5 miljoner rapporter bara inom EU.
Nästa år kommer denna scanning efter CSAM (child sexual abuse material) inom privat kommunikation och chattar att bli förbjuden om inte EU antar ny lagstiftning. Därför har EU-kommissionär Ylva Johansson tagit fram ett lagförslag som tillåter fortsatt scanning och som skulle möjliggöra för fortsatta rapporter om brott och skydd för barn mot sexuella övergrepp.
Regeringen vill utesluta scanning av material
Den svenska regeringen har hittills ställt sig bakom lagförslaget, men nu verkar Gunnar Strömmer och regeringen vackla. I regeringens förslag ska scanning av så kallat nytt material och grooming inte ingå. Det innebär i praktiken att regeringen vill utesluta scanning av material som indikerar pågående brott, något som väsentligt skulle minska möjligheten att rädda de barn som just nu utsätts för sexuella övergrepp.
Betyder regeringens nya linje att man böjt sig för dessa krafter?
Genom att säga nej till scanning efter grooming utesluter regeringen också möjligheten att stoppa förestående brott, och att förövare får tag i nya offer. Detta trots att internetbolagens rapporter om grooming är det som ökat mest de senaste åren. Om förslaget inte går igenom innebär det att EU blir en fristad för de pedofiler och förövare som vill sprida och begå sexuella övergrepp på nätet. Det vore ett svek mot utsatta barn.
I månader har starka krafter av bland annat internetbolag lobbat mot förslaget och spridit falska uppgifter om vad de kallar ”chat control”, bland annat att förslaget skulle innebära ”massövervakning” av medborgare. Detta trots att förslaget handlar om att inte stänga dörren till den scanning som redan görs i dag, och som lett till upptäckten av miljontals brott av sexuella övergrepp mot barn på nätet. Betyder regeringens nya linje att man böjt sig för dessa krafter?
Mer än tre av fyra stödjer förslaget
Trots den starka lobbyismen finns ett starkt stöd för lagen inom EU. Enligt Eurobarometern anser 92 procent av de tillfrågade att barn i allt högre grad utsätts för risker på nätet och 78 procent stödjer förslaget till ny lagstiftning. Även Ecpat och en lång rad andra barnrättsorganisationer stödjer förslaget och menar att det är avgörande för deras arbete med att skydda barn från sexuella övergrepp på nätet.
Mycket tyder nu på att Sveriges röst kan bli tungan på vågen när medlemsstaterna ska rösta om lagförslaget i EU. Att regeringen svajar i frågan om skydd av barn mot den ökande sexuella exploateringen på nätet är obegripligt. Om regeringen menar allvar med att stå upp för barns rättigheter måste regeringen tänka om. Vi lever i en digitaliserad värld och lagstiftningen måste uppdateras för att skydda barn från övergrepp. För S-kvinnor är det självklart att barnen går före internetbolagens intressen, vi utgår från att regeringen hörsammar kritiken och reviderar förslaget.