Sverige behöver – fortfarande – en tillväxtbudget

Regeringens tid vid makten har hittills präglats av krishantering. Rekordhög inflation, en utdragen Natoprocess, ett allvarligt säkerhetsläge i omvärlden och systemhotande gängkriminalitet på hemmaplan har upptagit mycket av den politiska uppmärksamheten – med all rätt.

Sverige har rasat i välståndsligan 

Men nu, snart halvvägs genom mandatperioden, är det hög tid att regeringen även för upp tillväxten på den politiska agendan. Kampen mot inflationen är vunnen och prisökningarna är i princip nere på Riksbankens tvåprocentsmål. Regeringen kan alltså sluta oroa sig över att elda på inflationen och ge plats för expansiva åtgärder som stimulerar ekonomin på kort sikt och strukturreformer som stärker tillväxten långsiktigt.

Almega vill se en full uppräkning av brytpunkten för statlig skatt samt att avtrapp­ningen av jobbskatteavdraget tas bort i höstens budget.  

Svensk ekonomi står inför stora utmaningar. Tillväxten har varit svag sedan finanskrisen och läget är fortsatt dystert. Enligt OECD har Sverige rasat från fjärde till tolfte plats i välståndsligan, utanförskapet är stort och arbetslösheten har passerat åtta procent samtidigt som stora delar av näringslivet lider av kompetensbrist.

Tjänsteföretagen är en jobb- och tillväxtmotor som under de senaste 25 åren skapat närmare en miljon nya jobb i Sverige och stått för merparten av tillväxten. Men det är samtidigt en arbets- och kunskaps­intensiv sektor, helt beroende av att hitta rätt kompetens för att kunna fortsätta växa. Och för detta krävs fortsatta reformer.

Ta bort avtrappningen i jobbskatteavdraget 

Inför årets höstbudget har Almega identifierat två reformer som med nödvändighet måste finnas med, samt en plan som regeringen bör skrota:

Sänk skatten på arbete. Jobbskatteavdragen har framgångsrikt ökat syssel­sätt­ningen och stimulerat fler personer att gå från deltidsarbete till heltid. Almega stöder en fortsatt utbyggnad av jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare. Skatterna på arbete behöver även sänkas för de med högre inkomster. De svenska marginalskatterna på arbetsinkomster är näst högst i EU och påtagliga redan vid medelhöga inkomster. Eftersom brytpunkten för statlig skatt inte justerades inför 2024 steg marginalskatten i år med 20 procentenheter för 120 000 personer.

Sänkta marginalskatter skulle stimulera högkvalificerade personer att arbeta fler timmar och med mer avancerade arbetsuppgifter. De skulle även underlätta i jakten på globala talanger. Inom kunskapsintensiva företagstjänster betalar många anställda den högsta marginalskatten. Samtidigt råder stor kompetensbrist, vilket gör sänkta marginalskatter särskilt välkomna.

Almega vill se en full uppräkning av brytpunkten för statlig skatt samt att avtrapp­ningen av jobbskatteavdraget tas bort i höstens budget.

Inför ett kompetensavdrag. Tjänstesektorn står inför stora förändringar när artificiell intelligens (AI) på allvar introduceras i arbetslivet, särskilt då AI även kommer kunna automatisera komplexa uppgifter som i dag kräver högkvalificerad arbetskraft. Generativ AI kan höja produktiviteten i arbetslivet men detta kräver stora investeringar i medarbetarnas kompetens. I många av Sveriges konkurrentländer finns skatteincitament för att stimulera företag att satsa mer på utbildning av medarbetarna.

Tillväxten måste upp på agendan 

Almega vill därför införa ett nytt, smidigt kompetensavdrag som täcker halva kostnaden för köp av utbildningar från externa leverantörer.

Höj inte lönegolvet för arbetstillstånd. Företagens kompetensbrist bör främst lösas med inhemsk arbetskraft, men måste även kompletteras med utländsk kompetens. I dag utgör arbetskraftsinvandrarna knappt en procent av alla som arbetar i Sverige, men om vi ska klara den gröna omställningen kommer de behöva bli fler.

Trots detta vill regeringen och en majoritet i riksdagen minska arbetskraftsinvandringen kraftigt. Inom ett år kan inkomstgolvet för arbetstillstånd höjas till över 34 000 kronor i månaden och därmed stänga dörren för nödvändiga grupper av yrkesutbildade. Såväl arbetsgivare som flera fackförbund anser att ett höjt lönegolv är ett dåligt förslag och att regeringen bör tänka om.

För att stärka svensk ekonomi krävs en kraftfull reformagenda för tillväxt. Utan tillväxt blir det svårt att klara den gröna omställningen, rusta försvaret eller knäcka gängen. På sikt riskeras vår gemensamma välfärd. Sverige är ett föregångsland i många avseenden, men vi tappar mark. Det är hög tid att föra upp tillväxten på den politiska agendan. Sverige kan inte vänta.