TCO: Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

Therese Svanström
Ordförande, TCO

Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi.

Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

Under hösten ser vi framför oss fler varsel och det är viktigt att vi fortsätter göra rätt satsningar här och nu annars riskerar den ekonomiska nedgången bli svårare. Den höjning av taket i a-kassan som gjordes i våras var välbehövlig och behövs lika mycket under nästa år.

Ersättningens betydelse

En för låg ersättningsnivå vid arbetslöshet försvårar omställning och bidrar till att det tar längre tid för ekonomin att återhämta sig.

Therese Svanström
Ordförande, TCO

Storleken på den ersättning man får som arbetslös får konsekvenser på privatekonomin men det handlar lika mycket om förutsättningarna för att hindra djupare nedgång och att få igång ekonomin. För individen kan ett bra inkomstbortfallsskydd vid arbetslöshet innebära skillnaden mellan att behöva flytta eller inte, att klara hushållsekonomin och att kunna koncentrera sig på att hitta ett nytt arbete.

Pandemin visar just att den ekonomiska tryggheten inte bara är nödvändig för individen utan det är även viktigt för samhället, som en automatisk stabilisator för ekonomin. Konsumtionen hålls uppe, folk behöver inte sälja sina bostäder och därmed bidra till sättningar på bostadsmarknaden och i förlängningen riskera problem på hela finansmarknaden.

Ersättningens storlek

Regeringen beslutade om att tillfälligt höja taket i a-kassan under våren. Innan taket höjdes gav arbetslöshetsförsäkringen en tjänsteman med en genomsnittslön 53 procent av den tidigare inkomsten i ersättning. Efter den tillfälliga höjningen är ersättningen 69 procent. Det är bättre men fortfarande en bra bit från de 80 procent som ofta anses utgöra en rimlig nivå på inkomstbortfall i svenska trygghetssystem.

För den som har kollektivavtal och är med i facket kan man få kompletterande ersättning. Men dessa ersättningar gäller bara en kortare tid som i denna arbetsmarknadssituation är för kort.

Slå hål på myterna om a-kassa

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder i praktiken mer generös än i vårt land. Med låga tak blir ersättningsnivån i praktiken mycket lägre för många då bara en del av inkomsten ersätts.

Ett normalhushåll i Sverige får från a-kassan cirka två tredjedelar av tidigare inkomst, vilket är betydligt lägre än för ett normalhushåll i OECD- och EU-länder. Länder som Tyskland, Frankrike, Finland och Norge har en betydligt mer generös arbetslöshetsersättning.

Försvårar omställning

Man måste kunna leva på en ersättning för att under en rimlig tid kunna se sig om efter ett nytt arbete. Det är inte ekonomiskt försvarbart att man har en försäkring som inte fungerar vid arbetslöshet och i stället behöva ta till åtgärder som inte på något sätt förbättrar ens ställning på arbetsmarknaden som till exempel att sälja bilen eller flytta.

En för låg ersättningsnivå vid arbetslöshet försvårar omställning och bidrar till att det tar längre tid för ekonomin att återhämta sig. Regeringens budgetproposition måste därför innehålla ett besked om det höjda taket för a-kassan behålls, även för nästa år.