TCO om skyddsombud: "Lösningen är inte att riva ner en fungerande modell"

Nya regler

Efter flera års arbete från TCO och andra fackliga organisationer fick vi den 31 mars 2016 äntligen de nya reglerna för en god organisatorisk och social arbetsmiljö, även kallade Osa-föreskrifterna. Dessa handlar om arbetsbelastning och kränkande särbehandling och gör det möjligt att komma till rätta med dagens arbetsmiljöproblem, som psykisk ohälsa på grund av stress, men även mobbing och sexuella trakasserier.

Ingår redan i utbildningen

I dag handlar skyddsombudens arbete till stor del om jämställdhet, diskriminering och arbetsbelastning. Det är inte minst Arbetsmiljöverkets årsredovisning ett belägg för.

Hur skyddsombuden utses är normalt sett inte ett problem och deras uppdrag är att företräda samtliga på arbetsplatsen oavsett fackligt medlemskap eller ej.

Ulrika Hagström
Utredare arbetsmiljö, TCO

Där kan man läsa att de vanligaste orsakerna till att skyddsombuden kontaktade Arbetsmiljöverket under året var: ”bristande riskbedömningar, hot och våld, stress och hög arbetsbelastning samt andra organisatoriska och sociala arbetsmiljöaspekter”. Där står även i vilka branscher som de kopplades in med anledning av skyddsombuds-stopp: ”Oftast handlade det om branscherna vård, omsorg och sociala tjänster (...)”.

Det Liberalerna efterlyser ingår redan i skyddsombudens utbildning och merparten av allt utbildningsmaterial, checklistor och vägledningar på området har bekostats och producerats av fackliga- och arbetsgivares organisationer tillsammans.

Tjänstemännen i majoritet

Samverkan mellan arbetsmarknadens parter är en förutsättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete som också utvecklas i takt med att arbetslivet omvandlas.

Det var länge sedan den manlige arbetaren ensam utgjorde normen i svenskt arbetsliv. Arbetsmarknaden har förändrats och i dag är tjänstemännen i majoritet. Hur skyddsombuden utses är normalt sett inte ett problem och deras uppdrag är att företräda samtliga på arbetsplatsen oavsett fackligt medlemskap eller ej.

Anmärkningsvärt få klagomål

Flera av TCO:s medlemsförbund berättar att många arbetsgivare i första hand väljer att vända sig direkt till de regionala skyddsombuden eftersom dessa har specifika branschkunskaper. Småföretagare vill nämligen generellt gärna ha kontakt med någon som kan hjälpa dem med hur de konkret ska gå tillväga, hellre än att bli hänvisade till var de kan finna information om sitt ansvar.

Med tanke på att de regionala skyddsombuden gör cirka 55 000 besök om året är det anmärkningsvärt hur få klagomål de får.

Kostnadseffektivt

För staten och skattebetalarna är modellen med regionala skyddsombud också mycket kostnadseffektiv eftersom fackförbunden själva skjuter till ungefär lika mycket av kostnaden för verksamheten.

För 2019 var statsbidraget för denna cirka 110 miljoner kronor. Hur dessa medel används redovisas årligen av varje centralorganisation till Arbetsmiljöverket, genom underlag som är granskade och godkända av auktoriserade revisorer.

Rätten till säkra arbeten

TCO anser att det är av yttersta vikt att beslut alltid tas på korrekta grunder, särskilt när det handlar om människors hälsa och liv. Vi måste hela tiden utveckla nya sätt att arbeta med dagens arbetsmiljöproblem. Men lösningen är inte att riva ner en fungerande modell och ersätta den med ökad statlig styrning. Det skulle med säkerhet leda till ökade sjuktal bland de som jobbar på små arbetsställen utan eget huvudskyddsombud eller skyddskommitté.

Alla arbetstagare ska ha rätt till säkra och hälsosamma arbeten oavsett arbetsgivare.