TU: Ta chansen – sänk momsen på digitala tidningar

Av: Jeanette Gustafsdotter, vd TU

I tisdags presenterade statsminister Stefan Löfven sin sista regeringsförklaring före valet nästa år. På sidan fyra i det 14 sidor långa manuset står att regeringen avser att presentera en ”ny mediepolitik för en mångfald av fria medier i hela landet”. Det låter lovande.

Och jag har ett förslag som jag vet skulle stärka just mångfalden av fria medier i hela landet. Sänk momsen på digitala tidningar. Redan nu i veckan finns en chans att ta ett ytterligare ett steg i rätt riktning. På fredag samlas nämligen EU:s finans- och ekonomiministrar för ett informellt möte inom Ekofinrådet - rådet för ekonomiska och finansiella frågor. Förra gången de träffades kärvade det ihop sig och länderna kunde inte komma överens om att sänka momsen på digitala tidningar. För svensk del betydde det att momsen för en digital tidning ligger kvar på 25 procent. Samtidigt som momsen på en tryckt tidning är 6 procent.

Momsen en överlevnadsfråga

Spelar den här skillnaden i moms någon roll? Ja, i högsta grad. Det är kort sagt en överlevnadsfråga för många medieföretag. Under en följd av år har annonsintäkterna i journalistiska medier minskat. De har istället hamnat i fickorna på stora amerikanska bolag som Facebook och Google. Därför har svenska medier utvecklat nya affärsmodeller som bland annat bygger på digitala betallösningar.

I dag kommer mer varannan krona av morgonpressens intäkter från läsare och andra användare. Det är också en andel som växer. Störst roll spelar läsarintäkterna för mindre tidningar utanför storstäderna, för dem med en upplaga om max 15 000 exemplar. Viktiga är de för alla. Och enligt färsk statistik som TU presenterat i veckan blir läsarintäkterna dessutom allt viktigare för de journalistiska medierna. De här intäkterna är avgörande för mediernas möjligheter att utveckla och skapa en digital affär. Det är här momsen kommer in.

Digitala prenumerationer straffas

Antalet digitala prenumeranter ökar. De som tecknar en så kallad plusprenumeration på en tidning är ofta 20 år yngre än de som abonnerar på en tryckt tidning eller en e-tidning. Det är en positiv utveckling som öppnar för nya möjligheter och ett stärkt demokratiskt samtal. Men i dag hämmas utvecklingen av att digitala prenumerationer straffas med 25 procents moms. En digital intäktskrona från läsarna ger alltså mindre effekt på sista raden än om den kommer från den tryckta tidningen. Det försvårar för medierna att utveckla attraktiva journalistiska produkter på användarnas villkor. Så kan vi inte ha det. Och det går på tvärs med den utveckling regeringen säger sig vilja se.

En liknande utveckling finns inom förlagsbranschen. Under årets första sexmånader ökade bokförsäljningen med 4,5 procent. Hela den ökningen beror på de digitala abonnemangstjänsterna, rapporterar branschtidningen Svensk bokhandel. I tidigare publicerad statistik har Förläggareföreningen konstaterat att formatförskjutningen medfört lägre intäkter och det trots att antalet sålda exemplar ökat.

Ta chansen

Förra gången Ekofinrådet samlades kom man alltså inte till skott. Det blev inget beslut om sänkt digitalmoms. Risken finns nu att frågan förs in i den stora uppgörelsen om EU:s momsdirektiv. Om så blir fallet kan det kan handla om en flera år lång process. Men under helgens möte har Sverige chansen att driva på i frågan om sänkt moms. Ta den!