Tvinga inte lärare välja mellan tryckta läroböcker och digitala läromedel

Kvalitet och likvärdighet i skolan ska stärkas enligt den nya regeringen som därför satsar närmare 700 miljoner kronor på att öka tillgången till läromedel av god kvalitet. Det är ett välbehövligt och efterlängtat beslut. Men skolministern Lotta Edholms (L) resonemang vid pressträffen innehöll några anmärkningsvärda faktafel, vilka behöver rättas till för att satsningen ska ge rätt och önskad effekt. För vi är eniga med Edholm, läromedlens roll för läsutveckling och kunskapsutveckling kan inte underskattas.

Prioritera läromedel högre

Svensk skola är långt ifrån att ha en likvärdig tillgång till läromedel, vilket ökar stressen för lärare och undergräver rättssäkerheten för elever. Det får inte spela någon roll i vilket klassrum man hamnar i, eleverna ska ha tillgång till de läromedel läraren anser behövs. Läromedel är viktiga, både de tryckta och de digitala. Regeringens beslut skickar därför en viktig och välkommen signal till Sveriges huvudmän.

Läromedel måste prioriteras högre. Det är något vi har efterlyst i flera år eftersom siffrorna visar att Sverige ligger långt bak när det gäller investering i och tillgång till digitala läromedel. Att säga att god tillgång till just digitala läromedel finns i svenska klassrum är därför felaktigt av Edholm. Det främsta problemet är att läromedelsbudgeten har varit alltför låg under alltför lång tid.

Att säga att god tillgång till just digitala läromedel finns i svenska klassrum är därför felaktigt av Edholm.

Besluten om inköp som nu kan tas ute på skolor måste ta avstamp i det vi vet:

1. Läromedelsbudgeten är låg och avsevärt lägre än i andra jämförbara länder. Sedan länge har dystra siffror redovisats på området. Svenska lärare har inte den budget de anser att de behöver till läromedel, vilket även förra årets läromedelsutredning fastslår. Skillnaden mellan skolorna är stor. Vi har också länge konstaterat att våra nordiska länder lägger ner dubbelt så mycket på läromedel per elev och år än vad vi i Sverige gör. Vi har en långt gången ”läromedelsskuld”.
2. Det saknas tillgång till digitala läromedel på skolorna. Ministern hävdar att det inte är några problem med tillgången till digitala läromedel och att det är bristen på tryckta läroböcker som är problemet. Under pandemin blev det ännu tydligare än tidigare att det råder stora brister i likvärdighet mellan skolorna även när det gäller tillgång till digitala läromedel. Leverantörerna erbjöd därför sina digitala läromedel kostnadsfritt för att stötta lärarna i att bedriva sin undervisning. Så jo, det är ett problem även med bristen på digitala läromedel i svensk skola i dag.
3. Digitala och tryckta läromedel har olika funktion och båda behövs. Forskning visar att både tryckta och digitala läromedel behövs i skolan. Eleverna behöver olika lässtrategier för att hantera olika typer av tillgänglig information, men också strategier för att navigera mellan texter och orientera sig i såväl analoga som digitala kontexter. Digital läsning är en viktig förmåga som dessutom förväntas med kommande digitala nationella prov. Vi vet också att de möjligheter digitala läromedel erbjuder gällande inkludering och tillgängliggörande för alla elever är stora.

Digitalt och analogt kompletterar varandra

Utifrån ovan menar vi att lärare inte ska tvingas att välja mellan den tryckta läroboken eller det digitala läromedlet. Båda behövs och kompletterar varandra. Satsningen från regeringen är mycket välkommen och skapar möjligheter att bryta en långvarig negativ trend med alldeles för låga läromedelsbudgetar. Nu är det avgörande att tillskottet verkligen används, inte ersätter redan utdelade medel och att vi låter lärarna och skolledarna avgöra vilka sorts läromedel som saknas och behövs i just deras skola och klassrum.