Ulla Hamilton: Svensk skoldebatt fokuserar på helt fel saker

I en ny rapport har Friskolornas riksförbund sammanställt Skolinspektionens kvalitetsgranskningar avseende bland annat huvudmannens analys av studieresultat och trygghet. Bara en av tio huvudmän möter Skolinspektionens krav på hög kvalitet. Hos 33 procent är den låg.

Ledarskapet är centralt för skolan

Skolinspektionen genomför årligen kvalitetsgranskningar av dem som driver skolor i Sverige – huvudmännen. Myndigheten kontrollerar både kommunala och fristående skolhuvudmän med ett statistiskt rättvisande urval. Andelen fristående huvudmän som granskats motsvarar ungefär andelen friskolor totalt.

Regelbunden kvalitetsgranskning genomförs om en skola bedöms ha utvecklingsbehov eller om det var länge sedan skolan inspekterades. Inspektionen fokuserar på rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. I denna granskning inspekteras även huvudmannens analys av studieresultat och trygghet samt skolans kompensatoriska arbete.

Eftersom vi, tack vare mycket av den skolforskning som bedrivits genom åren, vet att just ledarskapet är centralt för hur skolan lyckas med sitt uppdrag, och vi dessutom, tack vare undersökningar från bland annat Brottsförebyggande rådet, vet att trygghet är en stor utmaning i svensk skola, är dessa granskningar av mycket stor vikt. En trygg skolmiljö är dessutom garanterad eleverna enligt skollagen.

Värst i kommunala skolor

Därför är resultatet av Skolinspektionens granskningar, som vi sammanställt i rapporten ”Skolinspektionens kvalitetsgranskningar”, bedrövande. Skolinspektionen uppmärksammade resultatet av dessa granskningar i den nyligen publicerade ”Årsrapport 2022”. I rapporten görs en riskbedömning av huvudmännen som sedan granskas. Urvalet utgörs alltså inte av samtliga huvudmän eller genom statistisk metod och är därmed inte representativt för landet som helhet. Enligt Skolinspektionen behöver nio av tio huvudmän jobba betydligt bättre med kvalitetsarbetet i skolorna än vad som är fallet inom de granskade områdena i dag. Skolinspektionen anser särskilt att huvudmännens analysarbete är svagt.

Värst är läget i många kommunala skolor. Mer än var fjärde granskad enskild huvudman möter kraven på analys av skolresultat och trygghet ”i hög utsträckning”. Endast var tionde kommunal huvudman möter kraven i samma utsträckning. Och knappt var tionde granskad enskild huvudman möter Skolinspektionens krav ”i låg utsträckning”, medan mer än var tredje kommunal huvudman gör det.

Drygt en av tio huvudmän arbetar alltså på ett sätt som i hög utsträckning uppfattas som god kvalitet av Skolverket.

Det kan vara svårt att ta till sig helheten när orden staplas på varandra om andelar som i olika grad når upp till, eller inte når upp till, de ställda kraven. Men bakom varje bedömning finns en huvudman som inte gör tillräckligt för att skolan ska präglas av god kvalitet. Och i varje sådan skola spenderar elever och lärare sina dagar – i miljöer vars kvalitet skulle kunna vara mycket högre.

Fel fokus i debatten

Drygt en av tio huvudmän arbetar alltså på ett sätt som i hög utsträckning uppfattas som god kvalitet av Skolverket. Det är skolor som samlar in information om elevers kunskapsresultat och resultat kopplat till tryggheten. Det genomförs studiebesök och intervjuer med skolledning, personal och elever. Av allt detta följer genomarbetade analyser av vilka behov huvudmannen måste åtgärda. Det är med andra ord åtgärder som låter både rimliga, relevanta och fullt genomförbara.

Det är uppenbart att svensk skoldebatt inte fokuserar på rätt saker. Det offentliga samtalet om skolan förleder oss att tro att problemen finns i helt andra skolor än de som faktiskt håller låg kvalitet. Rapporten ”Skolinspektionens kvalitetsgranskningar” nyanserar den bilden. Men ett större arbete måste göras för att få på plats tydliga kvalitetsmått som gör att vi kan utvärdera vad skolan bidrar med i lärande – ett förädlingsvärde för elevens kunskap. Fram till dess har vi Skolinspektionens kvalitetsgranskning och därigenom många möjligheter för huvudmän att lära sig av de som arbetar effektivt och uppnår god kvalitet.