Var är anslaget till riksarkitekten?

Det är inte alla värden som det kan sättas en siffra på. Det har vi lärt av historien, men framtiden utmanar oss ännu mer. Vi pratar mycket om hur vi befinner oss i en tid av snabba genomgripande förändringar med geopolitisk oro, klimat- och säkerhetshot. Det föder nya behov i samhället i stort, och hos oss som individer. Vi har en stor gemensam utmaning och en komplex ekvation med nya parametrar att lösa.

Arkitekturen behöver politikens stöd

Vi som på olika sätt arbetar med att forma framtidens livsmiljöer har ett stort ansvar för att inte kortsiktigt blunda för de förändrade förutsättningarna. Vi behöver också statens och politikens stöd när vi jobbar för att ta fram nya lösningar och arbetssätt i ett samhällsbyggande där god arkitektur och värden som långsiktighet, kvalitet, form, funktion och hållbarhet ges större utrymme.

Sverige vill vara ett progressivt föregångsland. För tre år sedan gav regeringen Boverket i uppdrag att samordna New European Bauhaus Initiative, NEB, i Sverige. Det är ett brett förankrat europeiskt initiativ som strävar efter att koppla den övergripande överenskommelsen European Green Deal till medborgarnas vardag och livsmiljöer.

Att riksarkitektens arbete inte lyfts fram i budgeten speglar ett tankefel om vad som är nyckelinvesteringar i hållbar utveckling och framtidens inkluderande och attraktiva livsmiljöer.

Sverige är partnerland och delar de tre kärnvärden som utvecklats i detta arbete: framtidens livsmiljöer ska vara vackra, hållbara och inkluderande. Boverket har inrättat en riksarkitekt som ska leda och samordna arbetet inom arkitekturområdet på nationell nivå, och även vara Sveriges representant i internationella grupper inom EU. Allt detta representerar en viktig strategisk insikt om hur vår gemensamma utmaning måste lösas. Och signalerar något vi verkligen behöver: framtidstro.

Från kortsiktigt till långsiktigt perspektiv

När vi investerar i våra byggda miljöer påverkar vi samtidigt viktiga samhällsfunktioner och människors livsvillkor. Hälsa, välmående, tillgänglighet, delaktighet, trygghet, tillit och sysselsättning – allt detta berörs av de investeringar som görs, eller inte görs. För att få insikt om vilken påverkan investeringar och olika byggprojekt har behöver vi börja tala om vilka värden vi vill skydda, värna och främja.

Utmaningen i utvecklingen och förvaltningen av våra framtida livsmiljöer är att vi måste skifta från dagens ofta kortsiktiga produktionsfokus till ett långsiktigt perspektiv där vi utvecklar och förädlar det redan byggda. All samhällsbyggnad kräver kunskap och förmågor på många olika områden och nivåer. Olika kompetenser behöver samverka, förstå och göra svåra avväganden för att skapa bästa möjliga helhet. En attraktiv livsmiljö utvecklas och gestaltas med kunskap och omsorg. Det kräver omsorg om människan, det fysiska, resursanvändandet och samhället som helhet.

Försumma inte de attraktiva livsmiljöerna

Vi hoppas att regeringen inte har glömt de initiativ som Sverige har anslutit sig till. Vi behöver statligt stöd, insatser och samarbeten som syftar till att bidra och efterleva överenskommelserna i The European Geen Deal och NEB.

Vi har en av riksdagen beslutad arkitekturpolicy som talar om vikten av samordning. Attraktiva livsmiljöer är en självklar del av social hållbar utveckling och lika mycket en viktig del av lösningen på klimatutmaningen samt ett medel för ekonomisk stabilitet och utveckling.

Forskning, innovation och samverkan är nyckeln till att skapa framtidens lösningar – allt från cirkulära affärsmodeller, teknik- och designlösningar för robusthet, resiliens och inkludering till tryggt och energieffektivt. Hos IQ Samhällsbyggnad samlas aktörer från näringsliv, akademi och det offentliga som tillsammans vill bidra med detta i samhällsbyggandet. I det arbetet vill vi fortsätta att samverka med Boverket och den svenska riksarkitekten.