Debatt

Varför prioriteras inte barns rätt till lek?

Det är tydligt att barn och ungas rätt till lek, vila och fritid inte är en prioriterad fråga i Sverige 2023, skriver företrädare för Youth 2030 och flera andra organisationer.

Vi kräver att den lagstadgade Barnkonventionen om barn och ungas rätt till kultur, lek, vila och fritid (artikel 31) följs
Vi kräver att den lagstadgade Barnkonventionen om barn och ungas rätt till kultur, lek, vila och fritid (artikel 31) följsFoto: Janerik Henriksson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För varje månad kommer nya besked och nya undersökningar som pekar på en åtstramning i utbudet av fritidsaktiviteter för barn och unga. Kulturskolan får hälften så mycket i bidrag från regeringen, fritidsgårdar hotas att läggas ner och på 25 år har hälften av alla kommunala lekplatser försvunnit. Det är tydligt att barn och ungas rätt till lek, vila och fritid inte är en prioriterad fråga i Sverige 2023.

Under början av året kunde vi läsa om hur den nya regeringen har minskat stödet till Kulturskolan, från 200 miljoner kronor 2022 till 100 miljoner kronor 2023. Kulturskolerådet är en av de organisationer som uttryckt sin oro för att denna minskning kan leda till en negativ utveckling i antalet elevplatser. Samtidigt meddelar Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att hälften av alla kommunala lekplatser har lagts ner de senaste 25 åren.

Undertecknare

Mayson Joacimsbarn Persson
Vice ordförande och talesperson Youth 2030 Movement
Max Horttanainen
Förbundsordförande Spelkulturförbundet Sverok
Mediha Pir Hosseinian
Förbundsordförande Fritidsforum
Tomas Aronson Ylipää
Förbundssekreterare Unga Örnars Riksförbund
Ellen Tejle
Mediehuset Fanzingo
Petra Bergström och Sandra Liljegren Gonçalves,
Nationell samordnare och kommunikatör, KulturCrew
Bodil Åström
Generalsekreterare Riksförbundet Sveriges 4H
Alexandra Havkwist
Utvecklingsledare Fritidsförbundet för barn och unga med funktionsvariationer
Vincent Ericsson
Förbundsordförande Riksförbundet Unga Musikanter
Pernilla Baralt
Generalsekreterare UNICEF Sverige

Det finns inte ett entydigt svar på varför lekplatserna har lagts ner, men några förklaringar är åtstramade budgetar, uteblivet underhåll samt ökade krav på säkerhet och tillgänglighet. Alla vet att det råder inflation och att statens och kommunernas ekonomi är begränsad. Men att prioritera barn och ungas fritid är inte bara en rättighet enligt barnkonventionen - det är också avgörande för barn och ungas liv. Vid årsskiftet lade regeringen ner den statliga utredningen om en utvecklad öppen fritidsverksamhet. Om utredningen hade fått slutföra sitt uppdrag hade debatten nyanserats med konstruktiva förslag på hur fritidsgårdar i Sverige kan stärkas och utvecklas.

I stället präglas dagens debatt av vuxna som pratar om fritidsgårdarnas risker - flera aktörer ifrågasätter till och med deras existens. Ingen lyfter vad fritidsgårdar faktiskt betyder för unga, eller hur unga själva ser att fritidsgårdarna skulle kunna förbättras.

Varför hindra i stället för att stötta?

Den senaste nyheten är att regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa rekommendationer och kunskap om hälsoeffekter kopplade till digital medieanvändning hos barn och unga. Vi vet inte vad Folkhälsomyndighetens uppdrag kommer att mynna ut i. Men vi vill flagga för hur viktigt det är att uppdraget inte hindrar eller stigmatiserar spelintresserade ungas fritid, som ofta utspelar sig i den digitala världen. Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund med över 40 000 medlemmar som samlar, utvecklar och sprider spelkulturen i Sverige. Vi kan inte hindra en så stor grupp av unga från en meningsfull fritid. 

Vi vet att regeringen nyligen gett flera myndigheter i uppdrag att förbereda och införa ett fritidskort för att fler unga ska få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Å ena sidan ökar initiativet tillgången till fritidsaktiviteter rent praktiskt och ekonomiskt för vissa barn. Å andra sidan spelar det ingen roll om utbudet av fritidsaktiviteter fortsätter att begränsas eftersom många barn och unga då inte kan välja en fritidsaktivitet som passar dem. Det är något som saknas i den senaste tidens nyhetsuppdateringar och debatter om utbudet av fritidsaktiviteter: nämligen unga själva. Var är ungas röster om den egna fritiden?

Följ barnkonventionen

Vi kräver att den lagstadgade Barnkonventionen om barn och ungas rätt till kultur, lek, vila och fritid (artikel 31) följs, genom att:

  • Säkerställa att det finns processer och metoder för att unga ska kunna göra sina röster hörda i alla beslut som rör unga.
  • Prioritera barn och ungas meningsfulla fritid på alla politiska nivåer - både i konkreta mål, handlingsplaner och budget.
  • Ta fram kulturplaner och prioriteringar inom kulturområdet tillsammans med unga.
  • Stärka stödet till ungas egen organisering genom att öka finansieringen till unga i - civilsamhället.
  • Tillsätta en ny utredning med uppdrag att undersöka hur den öppna fritidsverksamheten kan förbättras och utvecklas. 

Dagligen sitter massor av vuxna och tar beslut om barn och ungas liv; de effektiviserar budgetar, lägger ner fritidsgårdar, och bygger bort lekplatser Vi vill se fler perspektiv från barn och unga i debatten om kulturskolan, fritidsgården och lekplatserna. Det enklaste tipset till dig som tar beslut som rör barn och ungas liv är att bjuda in unga och fråga dem om deras åsikter. Vi behöver fler vuxna som prioriterar ungas samtid och framtid.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024