Ylva Johanssons övervakningsförslag bekämpar mygg med luftvärn

De senaste åren har allt fler läkarbesök genomförts via en app i mobilen. Naturligtvis kan inte chattar och videosamtal helt ersätta ett fysiskt besök, och kritiken mot i synnerhet vissa nätläkarföretags förmåga att tjäna skattepengar på väldigt förenklad rådgivning har varit omfattande. Men inte minst under pandemin blev det ett bekvämt sätt att sköta kontakten med primärvården trots restriktioner.

Krafttag mot övergrepp på barn är givetvis lovvärt 

I den mån man vid ett sådant besök behöver visa upp hur man själv eller ett sjukt barn ser ut utanpå kroppen måste med nödvändighet bilder eller film på bar hud skickas till vårdpersonalen via appar och chattkanaler. Det kan i framtiden riskera att ställa till med problem när patientsekretessen krockar med EU-kommissionens föreslagna vapen mot sexuellt utnyttjande av barn på nätet.

Chat control

Förslaget innehåller flera delar, men den som ådragit sig mest kritik är det som kommit att kallas Chat Control. Den som tillhandahåller appar och tjänster där man kan chatta och skicka bilder och video blir skyldig att se till att myndigheter kan gå in med programvara som skannar av det som kommuniceras, i jakt på både barnpornografiskt material och tecken på att barn håller på att manipuleras som förberedelse till övergrepp, så kallad gromning.

Krafttag mot övergrepp på barn är givetvis lovvärt – problemet är bara att den metod EU-kommissionen valt är som att bekämpa mygg med luftvärn. Myggen flyger lugnt vidare och suger så mycket blod de orkar, medan luftvärnspjäserna slår ned och orsakar stor skada på helt orelaterade saker.

Och det är ett helt batteri kommissionen vill avfyra, mot appar som ingen pedofil skulle komma på tanken att använda. Facebooks Messenger exempelvis sparar ALLT du skriver. Det går att begära ut för den som har tillgång till e-postadressen som är kopplad till kontot. Däremot finns ännu inte någon lag som tvingar Facebooks ägare Meta och konkurrenterna att tillhandahålla möjligheten för myndigheter att leta misstänkt material i realtid. Självfallet till exempel bilder eller film på avklädda barn – och så var vi tillbaka hos nätläkartjänsterna igen. För det finns inget sätt för EU-kommissionens programvara att direkt avgöra om det är en legitim bild som fastnar i en kontroll, eller ett tecken på pågående brott. Så smart är ingen artificiell intelligens. 

Lika för alla gällande bakdörrar

Det förslagets tillskyndare, som högst ansvarige EU-kommissionären Ylva Johansson, försvarar övervakningen med är att det måste tas ett myndighetsbeslut om vilka appar och tjänster som ska övervakas, utifrån en misstanke om att de missbrukas för exempelvis gromning. Och där är risken givetvis större att exempelvis en populär spelapp med många 10–12-åriga användare hamnar i blickfånget än en nätläkartjänst. Men kraven på bakdörrar som möjliggör övervakningen, skulle det beslutas om den, gäller lika för alla. Och riskerna för saker som patientsekretess, källskydd för den som anonymt vill tipsa en journalist om missförhållanden eller rentav möjligheten för barn att anonymt kontakta organisationer som arbetar för att skydda dem hänger ihop med vad som tekniskt är möjligt – inte EU-kommissionens intentioner eller vilket beslut en tjänsteman på en myndighet som har tillgång till tekniken fattar.

Kritiken mot förslaget är massiv. Flera svenska partier i EU-parlamentet, såväl Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet som Moderaterna och Sverigedemokraterna – men inte Ylva Johanssons socialdemokrater – har tagit ställning mot förslaget. Regeringen har däremot valt att hålla en mer neutral linje och hänvisar till Sveriges roll som EU:s ordförandeland och att inget ännu är beslutat.

Det återstår att se vad som till slut genomförs, men EU-kommissionens förslag är en påminnelse om att ju enklare det är att rent tekniskt genomföra övervakning i massiv skala, desto större blir risken att hänsynen till den personliga integriteten åsidosätts bara syftet uppfattas som tillräckligt gott. Med förödande konsekvenser.